Detta inlägg är skrivet av Eva Wennås Brante.
Innan du läser vidare – ta några sekunder och fundera över hur du skulle vilja definiera digital kompetens och vilka färdigheter eller förmågor du förknippar med det.
I Sverige används begreppet digital kompetens för att ringa i in de digitala färdigheter medborgare förväntas ha, medan det i andra länder är vanligare att använda begreppet ”digital literacy”. En rad definitioner av digital kompetens och digital literacy finns att ta del av i forskningslitteratur samt policydokument (se t ex denna artikel). Men vilken innebörd lägger gemene man i begreppet, och, för att vara än mer specifik, hur förstår lärarstudenter begreppet? Lärarstudenter är framtidens lärare, och är därför en intressant grupp att studera.
För att få veta mera om det, så undersökte vi (List, Brante & Kelly, 2019) hur två grupper av lärarstudenter, en från Sverige och en från USA, definierade och förstod vad digital kompetens innebar. Deltagarna rekryterades från ett universitet i USA (188 studenter) och från fyra olika universitet i Sverige (121 studenter). Samtliga besvarade en digital enkät som bestod av både öppna och slutna frågor.
Lärarstudenternas definitioner av digital kompetens kodades i fyra olika kategorier (se bilden nedan), vilka utgjorde en progression av förståelsen av begreppet och byggde vidare på varandra. Det vill säga att de svar som hamnade i kategorin ”technology focused” nämnde enbart tekniska komponenter som t ex ”Jag menar att digital kompetens handlar om att känna till och behärska olika datorprogram” medan de svar som hamnade i kategorin ”goal directed” var formulerade så att en teknisk kompetens och en digital läsfärdighet förutsattes att vara på plats för att kunna lösa en uppgift.
En markant skillnad mellan länderna var att de svenska deltagarna inte definierade digital kompetens som något som hade med digital läsning att göra. Bland de amerikanska studenterna var den definitionen av begreppet vanligare. I båda länderna så var en definition med teknologifokus allra vanligast.
Självklart är teknik en viktig del av digitaliseringen; utan teknik är det rent av ingen digitalisering, men det är samtidigt endast en (och en väldigt grundläggande) del av det som medborgare förväntas kunna hantera. De ramverk som till exempel förs fram av OECD och EU innehåller mer än tekniska kunskaper; där lyfts färdigheter som att kritiskt granska och sammanställa information, kunna omvärdera och utvärdera information, lösa problem kreativt med mera. Deltagarna i vår studie hade med andra ord en relativt mager förståelse av vad digital kompetens omfattar, jämfört med hur begreppet förstås inom forskning och i policydokument.
I artikeln så föreslår vi att lärarstudenter, och lärare, kan använda bilden av den uppåtsträvande pilen med de fyra olika kategorierna som ett stöd vid planering eller utvärdering av lektioner. Lärare kan ställa sig frågor som: Användes teknik och vilken teknik användes under den här lektionen? Vilka typer av digital läsning studenterna mötte eleverna och hur fick de möjlighet att engagera sig i läsningen? Vad var målet med den här lektionen eller aktiviteten? På vilket sätt var digitala verktyg eller digital kompetens nödvändigt för att lösa uppgiften? Krävde lektionen eller aktiviteten att eleverna deltog i någon form av utvärdering av information eller kritisk reflektion över användning av teknik? Det vi vill framhålla är vikten av att sträva mot ett kritiskt förhållningssätt och låta det färga in samtliga kategorier.
I en annan del av enkäten fick deltagarna välja, från en lista, de sex färdigheter eller förmågor (skills på engelska) som de menade var viktigast för att ha en digital kompetens. Listan bestod av 24 punkter som representerade olika delar av digital kompetens. Jämfört med de amerikanska lärarstudenterna så valde de svenska lärarstudenterna i stor utsträckning sådant som hade med utvärdering av information att göra. Det kan verka positivt att lärarstudenterna uppfattar sökande och utvärdering av information som viktigt, men samtidigt så förbisågs delar som har mera med motivation, engagemang och meta-kognition att göra. Vi behöver både ”mjuka” och ”hårda” kompetenser för att bli digitalt kompetenta.
Till sist, här under finner ni listan med de 24 färdigheterna/förmågorna deltagarna kunde välja mellan, om du/ni vill använda den som ett diskussionsunderlag.
- Använda tidigare kunskaper för att utvärdera information på Internet
- Ta eget ansvar för att hitta information
- Samarbeta genom att använda olika tekniska verktyg (t ex GoogleDocs)
- Samla information för att fatta beslut om ämnen av intresse
- En vilja att söka efter information för att besvara frågor
- Utforma en personlig förståelse av information
- Använda pålitliga sökplattformar (t ex biblioteksdatabaser) för att hitta information
- Ta anteckningar och organisera information
- Söka efter och förstå skilda perspektiv
- Kommunikation och delande av information på Internet (t ex bloggar, Wikis, social media)
- Söka efter och välja relevant information
- Integrera och syntetisera information från flera källor
- Kritiskt utvärdera en källas trovärdighet
- Jämföra och kontrastera information från flera källor
- Använda en uppsättning av teknologiska verktyg (t ex Excel, YouTube, Quizlet)
- Välja de bästa verktygen för en bestämd uppgift (t ex Prezzi eller Powerpoint)
- Uppskatta att använda teknik
- Vara villig att lära sig och att tillägna sig ny teknik
- Använda och förstå multimedia (t ex videos, informationsgrafik)
- Skapa multimedia (t ex videos, informationsgrafik)
- Skriva en inlämningsuppgift baserat på information från Internet
- Skapa projekt eller presentationer baserat på information från Internet
- Skapa kopplingar mellan olika informationsdelar
- Ändra befintliga personliga uppfattningar baserat på ny information
TIMDA 