Välja och värdera digitala lärresurser

Detta inlägg är skrivet av Anna Åkerfeldt

Bild av Gerd Altmann från Pixabay

Digitala lärresurser används dagligen på olika sätt i klassrum runt om i Sverige. Resurserna används till exempel som ett stöd i undervisningen, som verktyg för att skapa och dela information med såväl elever som med vårdnadshavare och i bedömning av elevers arbete. De digitala lärresurserna används i skilda aktiviteter som har olika syften och mål. Trots dessa skilda syften och mål är det inte ovanligt att i dialog, debatt och forskning ”klumpa ihop” digitala lärresurser utan systematik och med avsaknad av nyansering.

En parallell till detta, och som exemplifierar vad jag menar, är diskussionen kring barn- och ungas skärmtid. I den debatten framkommer ofta tiden som en central aspekt där den avgörande faktorn som diskuteras är hur länge en individ sitter framför skärmen, inte vad som görs framför skärmen. Min poäng är att det inte är tiden som är det centrala utan användningen (se artikel här). Det är stor skillnad på att använda till exempel Pokemon Go som är ett online spel där du behöver röra dig och att sitta stilla jämfört med att titta på till exempel ett Youtube-klipp. På samma sätt är det i en undervisningssituation stor skillnad mellan att använda spelet Minecraft i undervisning och att använda ett ordbehandlingsprogram som Word. Det behövs med andra ord ett nyanserat språk för att fördjupa diskussionen kring användningen av digitala lärresurser. Självklart behöver vi orden för att i någon generell mening diskutera frågan men ett mer nyanserat språk behövs för att nå en fördjupad förståelse kring de didaktiska frågorna; vad, varför och hur. När det gäller digitala lärresurser behövs således en nyansering av vad som åsyftas i olika sammanhang.

Vi har språk för att samtala om texttyper eller filmgenrer men det saknas till stor del språk när det gäller att samtala om digitala lärresurser. Det finns ett behov av att abstrakt kunna samtala om och diskutera egenskaper, genrer och typer av digitala lärresurser inom lärarlaget och på skolledningsnivå. Skolverket har påbörjat ett arbete med att reda i begreppet. De förordar att använda samlingsbegreppet digitala lärresurser som sedan delas in i tre underkategorier; digitalt innehåll, digitala verktyg och digitala läromedel.


Dessa tre kategorier är inte uteslutande men det ger en riktning att börja sortera samt nyansera språket när man som lärare eller skolledare ska välja och värdera digitala lärresurser.

Att skapa ett gemensamt språk är viktigt för att kunna påverka utvecklingen av digitala lärresurser. Under 2020 har det Vinnova-finansierade projektet Swedish Edtest (www.edtest.se) arbetat med att skapa en så kallad testbädd där verksamma lärare och edtech bolag kan träffas och arbeta för att tillsammans öka de digitala lärresursernas kvalité. I det arbetet är en viktig utgångspunkt att lärarprofessionen har en stark agens. Arbetet med testbädden syftar till att minska glappet mellan lärarna och edtech bolag. På så vis kan man utveckla undervisningen och få bättre digitala lärresurer som adresserar verkliga behov i klassrummet samt stärker lärares kompetens att välja och värdera lärresurser. Vidare har edtest utvecklat ett metodstöd för att stötta såväl lärare som bolag. Metodstödet används för att rikta fokus på vissa aspekter i den digitala lärresursen och för att underlätta och reducera komplexiteten i att välja och värdera lärresurser.

För att reducera komplexiteten och för att skapa en samstämmig förväntan på vad som ska testat är metodstödet uppdelat i fyra olika syften. Syftena är även till för att möjliggöra at samtala kring vad det är för typ av lärresurs som testas. De fyra olika syftena som kan väljas är att:

  1. Eleverna ska lära sig ett ämnesinnehåll och arbeta självständigt med hjälp av lärresursen
  2. Testa hur läraren kan skapa ett eget ämnesinnehåll som kan användas i undervisning
  3. Lärresursen ska stötta och utveckla elevers/studenters färdigheter, förmågor och kompetenser.
  4. Få stöd i arbetet med bedömning och dokumentation med hjälp av lärresursen.

Genom att rikta in sig på och tydliggöra syftet med att använda en lärresurs kommer det också att bli enklare att värdera och välja lärresurs i ett första steg. De ovanstående fyra syftena behöver inte utesluta varandra men oftast kan det finnas en betoning på något av dessa. Arbetet med testbädden har pågått i cirka ett år och kommer pågå ytterligare ett år. De lärare som varit med och testat upplever att de har utvecklat sin digitala kompetens och att de känner sig mer säkra på att välja och värdera digitala lärresurser.

Projektet Swedish edtest är finansierat av Vinnova och skolhuvudmän. Läs mer på www.edtest.se

TIMDA-bloggen

2 reaktioner till “Välja och värdera digitala lärresurser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: