Detta inlägg är skrivet av Lisa Molin
Det är nog ingen överdrift att påstå att elever varje dag både möter och skapar digitala multimodala texter, som består av exempelvis både bilder och ljud. Det gör att en god läs- och skrivförmåga i en digital textvärld innebär att kunna avkoda, förstå, tolka och använda digitala och multimodala texter i de olika sammanhang där de ingår. Eftersom textanvändningen ofta äger rum online så är det även möjligt att dela och sprida texter i en omfattning som tidigare inte var görlig. Att dela och sprida kan visserligen stärka demokratiska principer som grundar sig på en välinformerad befolkning och sammanhang där olika röster får höras. Men när information allt mer är skapad av användare och ofta bygger på personliga åsikter, ökar risken för desinformation. Vår förmåga att förhålla oss kritiska till texter i en digital tid blir då en allt mer angelägen fråga. Skolans arbete med att utveckla elevers kritiska förmågor behöver därför ha ett tydligt fokus på en fördjupad förståelse av digitala och multimodala texter – ett kritiskt digitalt textarbete.
Min avhandling ”Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet” tar sin utgångspunkt i sociokulturella perspektiv på lärande och syftar till att utveckla kunskap om de förutsättningar som finns för elevers utveckling av kritiska förmågor, och hur sådana förutsättningar kan utvecklas genom undervisningens design. Under 2011/2012 och 2016/2017 utforskades arbetet i två högstadieklasser på två skolor. Alla elever hade personlig tillgång till digitala redskap och användningen av digitala och multimodala texter var frekvent.
Den första studien visade på flera förutsättningar för utveckling av elevers kritiska förmågor. Eleverna hade stor frihet att använda de digitala redskapen för sitt lärande, vilket innebar en god tillgång till olika typer av digitala och multimodala texter, såsom YouTube-klipp, filmer och olika webbsidor. De kunde också skapa egna digitala och multimodala texter. Trots att användningen av digitala och multimodala texter var frekvent under arbetsprocessen så dominerades slutprodukterna av traditionella texter. Det pedagogiska stödet för att utveckla en fördjupad förståelse och kritisk analys av digitala och multimodala texter var dessutom begränsat. Sammantaget visade resultatet att för att goda förutsättningar ska kunna bli en resurs för elevers lärande, behöver stödet kring digitala och multimodala texter och kritisk analys vara en del av undervisningens design och involvera både arbetsprocess och slutprodukter.
Den andra studien undersökte en undervisningsdesign som specifikt syftade till att utveckla elevers kritiska förmågor i relation till digitala och multimodala texter. Eleverna fick se ett filmklipp från den norska ungdomsserien Skam. Läraren riktade elevernas uppmärksamhet på hur olika modaliteter bidrog till att konstruera budskap i klippet. Eleverna fick fokusera på en modalitet i taget och däremellan resonera i smågrupper om textens budskap. Resultatet visade att eleverna blev medvetna om olika modaliteters roll men att budskapet hos olika modaliteter kan vara motsägelsefulla. I nästa steg fick eleverna analysera klippet kritiskt utifrån hur perspektiv blir framträdande eller frånvarande. Här blev det tydligt att motsägelsefullheterna blev utmanande och diskussioner uppstod om vilket perspektiv som egentligen var framträdande. Eleverna gav då ofta företräde åt de rörliga bilderna i klippet vilket innebar att de missade centrala delar av budskapet som helhet. Det sammantagna resultatet visade därför att kritiskt digitalt textarbete behöver ge elever stöd i att utveckla förståelse för hur enskilda modaliteter bidrar till att konstruera ett budskap. Samtidigt visade resultatet att den stora utmaningen för eleverna låg i att kunna tolka modaliteter som samspelar. En slutsats är därför arbetet behöver fokusera på komplexiteten i digitala och multimodala texters konstruktion för att eleverna ska kunna utveckla de kritiska förmågor som krävs i en digital tid.
Lisa Molin
Avhandlingen ”Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet” kan du läsa här.
bedömning Covid 19 critical literacy design designorienterade projekt; digital kompetens; högre utbildning didaktiska val digitala aktiviteter digitala lärmiljöer digitala läromedel digitala lärresurser digitala verktyg digital bildning digital kompetens digitalt innehåll digitalt läsande digitalt textarbete distansundervisning e-bok flexit forskning förskoleklass gymnasiet jämlikhet klasrum klassrum kritiskt textarbete literacy ljudbok lärare lärarutbildning läromedel läroplan lågstadiet media literacy meningsskapande multimodalitet nationell digitaliseringsstrategi nätverk pandemi skola svenskämnet teckensystem touch ULF-projekt VR-projekt
Om kritiskt textarbete i klassrummet
Tweet
TIMDA 