Detta inlägg är skrivet av Anna-Lena Godhe
Digitaliseringsstrategin för skolväsendet som antogs 2017 har tre fokusområden;
- Digital kompetens för alla i skolväsendet,
- Likvärdig tillgång och användning,
- Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.
Grundat på strategin har revideringar av styrdokumenten gjorts avseende digital kompetens. Men hur påverkas undervisning och lärande av dessa förändringar? Detta är fokus i ett forskningsprojekt, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, som jag tillsammans med skolförvaltningarna i Malmö kommun kommer att arbeta med under de närmaste tre åren (https://www.rj.se/anslag/2020/skolors-och-forskolors-digitalisering-och-digitala-kompetens-i-praktiken/).
Det övergripande syftet med studien är att utifrån både forskning och utvärderingsarbete i kommunen visa på hur digitaliseringsprocesser i utbildningssystemet i en större svensk kommun konkret bedrivs, vilka möjligheter och utmaningar som uppstår på förvaltnings-, enhets- och klassrumsnivå samt hur digitaliseringen bidrar till barns och elevers kunskapsutveckling. Det flexit-program som finansierar projektet syftar till att utveckla samarbete och utbyte av kunskap och erfarenhet mellan forskare och organisationer. Nytt för utlysningen av medel 2020 var att ansökan om medel formulerades gemensamt. På så vis började tankegångar om vad som är av vikt att studera och varför att ta form redan för ett år sedan då jag tillsammans med representanter från Malmö stad skrev ansökan. En viktig aktör i detta samarbete är även kommunens övergripande utvecklingsenhet för utbildning, PI (Pedagogisk inspiration).
Projektet utgår från det tredje fokusområdet i den nationella digitaliseringsstrategin där vikten av forskning och uppföljning av digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande tas upp. De frågor som fokuseras i projektet är dels vad digital kompetens innebär i praktiken och vilka faktorer som är centrala för att digitaliseringsinsatser ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet, dels vilka möjligheter och utmaningar som finns för att utvärdera och utveckla digitaliseringsprocesser på förvaltningsnivå. För att finna svar på dessa frågor kommer bland annat fallstudier att göras på förskolor, grundskolor och gymnasieskolor under läsåret 2021-22. Verksamheterna som blir föremål för fallstudierna väljs ut i samråd med skolförvaltningarna och utifrån kriterier som vi under våren 2021 gemensamt formulerar.
I samband med att ansökan skrevs uttryckte de tre förvaltningarna specifika intresseområden som de då såg som intressanta för vidare studiet. Gymnasieförvaltningen uttryckte ett intresse av att studera hur upplägg kring distansutbildning och blended learning bidrar till elevers lärande inom till exempel komvux, medan grundskoleförvaltningen intresserade sig för hur olika digitala verktyg används och bidrar till elevers kunskapsutveckling. När det gäller digital kompetens i förskolan så är förändringar i förskolans läroplan gjorda senare än för övriga skolformer och det finns försvinnande lite forskning av digitaliseringsprocesser. Ett uttryckt önskemål från förskoleförvaltningen är att särskilt fokusera på barnens språkutveckling.
Givetvis finns även gemensamma intresseområden och ett av dem var förvaltningarna en önskan att studera vad som faktiskt händer i barngrupper och klassrum. På förvaltningsnivå kan mer generella utvärderingar av insatser göras i det systematiska kvalitetsarbetet men det finns sällan möjlighet att grundligt studera den faktiska undervisningen. Utifrån detta önskemål föll det sig naturligt att utforma studien som fallstudier i verksamheter i de olika förvaltningarna. Under den senare delen av projektet kommer insikter och slutsatser utifrån fallstudierna att ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet inom förvaltningarna. Resultaten kommer även att spridas genom medverkan på konferenser för såväl lärare, skolledare som forskare samt genom publikationer riktade till forskarsamhället, utbildningsverksamheter och lärare.
Vad jag vet finns ingen liknande studie av digitaliseringen av det svenska utbildningssystemet och det känns som en ynnest att få ta sig an detta projekt. Förhoppningen är naturligtvis att de slutsatser som kan dras kan komma skol-Sverige till nytta på olika sätt och skapa förutsättningar för en utveckling av verksamheter som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En ambition är att skriva blogginlägg här om hur det fortsatta arbetet fortskrider och vilka slutsatser som kan dras från studierna. Funderingar och frågor kan gärna mailas till anna-lena.godhe@mau.se
TIMDA 