Vinster och förluster?

Detta inlägg är skrivet av Anna Åkerfeldt

Jag återkommer ofta till en text skriven av Gunther Kress (2005) där han beskriver vinster och förluster som görs i förflyttningen mellan olika medier. I texten belyser han och beskriver att när den skrivna texten, som distribueras via mediet boken, förflyttas till en webbsida skapas ”gains and losses” – vinster och förluster. Orsaken till att jag återvänder till texten är flera.

I den här texten tänker jag lyfta fram och diskutera framförallt möjligheten att använda dimensionerna vinster och förluster som en tankeram för att diskutera användningen av digitala resurser i skolan samt att göra didaktiska medvetna val av teckensystem och medier. Genom att använda vinster och förluster som tankeram och utgångspunkt skapas möjligheter att inte associera till ”bra” och dåligt” utan att se potentialen i vad olika medier och teckensystem har att erbjuda och utifrån det designa sin undervisning.

Boken och den tryckta texten har länge använts som media för undervisning och lärande. Sedan flera decennier har böckerna utmanas av digitala lärresurser där teckensystem såsom bilder, rörlig bild fått en ökad betydelse och mediet som till exempel Internet som distributionsform skapar möjligheter för lärande som tidigare inte var möjlig.

För att ta ett exempel som de allra flesta har varit med om är förflyttningen och förändringen av vårt sätt att lyssna på musik. Vinylskivans död brukar räknas från början av 1980-talet då CD-skivan tog över som distribution av musik. 20 år senare lanserade en strömmande musiktjänst där du kunde genom att skapa ett abonnemang få tillgång till en enorm mängd av musik genom en knapptryckning. Jag talar om den strömmande musiktjänsten Spotify. I den här förflyttningen från distributionsformen vinylskivan och CD-skivan till distribution digital via Spotify skapas vinster och förluster. Vinsterna är förmodligen flera än förlusterna. Ändå går det inte att jämföra vinylskivan med Spotify för att dessa två distributionsformer av musik verkade och fungerade i historiska skilda sammanhang men också för att de erbjuder skilda meningspotential. Ett exempel på en förlust, som jag ser det, i förflyttningen är lukten och känslan av att hålla i ett vinylskivomslag medan man lyssnar på den nyinköpta eller begagnade skivan. Att sitta och lyssna ensam eller tillsammans med andra är något som kanske inte många gör idag vilket kan ses som en annan förlust. Vi gör alltid något annat eftersom vi kan ta med musiken ut när vi promenerar eller tränar, vilket självklart också kan ses som en vinst. I det här resonemanget kan vi säga att musiken delvis fått en annan plats i vårt vardagliga liv eftersom musiklyssnandet har blivit mer tillgängligt. Å andra sidan man kan kanske påstå att lyssnandet är mer fragmentariskt där vi är mer benägna att byta låt och lyssna på få låtar från samma artist om vi inte gillar det vi hör.

Låt oss lämna musiklyssnade och bena lite mer i vinster och förluster. Teckensystem såsom bild eller skriven text används för att uttrycka någon form av kunskap i ett visst sammanhang. Kress menar att den tryckta boken och den skrivna texten har blivit sammankopplade och rent historiskt inte har separerats från varandra. Kress menar vidare att detta behöver göras för att förstå dess olika meningspotential. Han menar att dessa två – boken och den skrivna texten – erbjuder olika meningspotential och att boken faciliterar vissa aktiviteter.

Kress jämför i texten, Gains and losses: New forms of texts, knowledge, and learning hur den skrivna texten tar sig uttryck och vad som händer när texten förflyttas och representeras via skärm istället för i tryckt format. Han menar att om vi utifrån teoretiska antaganden, (i Kress fall social semiotik och multimodalitet) och utifrån ett historiskt perspektiv kan förflytta oss bortom nostalgi men även bortom optimistiska och utopiska föreställningar om vad som är möjligt.

Han ger oss följande exempel. Boken som media används och organiseras utifrån en struktur som författaren till boken använder sig av det vill säga, meningar följer på meningar, som bildar stycken som i sin tur bildar kapitel. Kress menar att på det sättet är ordningen av texten fixerad. Det vill säga vi (i västvärlden) följer texten från vänster till höger, kapitel följer på kapitel, mening efter mening från sida till sida. Även om ordningen är fixerad lyfter även Kress läsarens frihet, det vill säga möjligheten till tolkning av det skrivna ordet. Oftast hävdas att texten är tydlig och klar men att vi behöver lyfta tolkning som en viktig del. Kress menar att ord är relativt tomma entiteter – de är tecken som ska fyllas med mening. Det är här tolkningen kommer in. Vad menade författaren när hen skrev dessa ord? Vad betyder den här meningen? Texten är lika öppen som för tolkningen som en bild. När texten förflyttas till skärmen kommer de ske vinster och förluster. Kress menar att text via skärm bygger på bildens logik vilket innebär att ordningen inte är fixerad på samma sätt som i en bok utan den är mer öppen. “The new constellation of image and screen — where screen, the contemporary canvas, is dominated by the logic of image [… ] ” (Kress, 2005, s. 18). En webbsida kan ha fler ingångar och det är användaren som designar ordningen efter hens intresse i högre utsträckning. Designers av webbsidan kan inte utgå ifrån en fast struktur utan behöver organisera innehållet efter andra principer och därmed i högre grad utgå från användarens engagemang och intresse.

Att göra medvetna didaktiska val bottnar i flera dimensioner än enbart att välja teckensystem och media i sin undervisning.  Det handlar om vilken grupp av individer man som lärare ska undervisa, vilket ämne och sammanhang, ålder på elever osv. Min poäng med denna text är att erbjuda en tankeram att fundera kring digitalisering av undervisningen och att ställa rimliga krav på sin egen undervisning. Kress menar att varje teckensystem har en begräsning i vad som går att kommunicera vilket även är kopplat till det sociala och historiska sammanhang där det används.

Nästa gång du lyssnar på musik eller använder en digital lärresurs i din undervisning skulle jag vilja uppmana dig att fundera på vad du vinner och vad du förlorar genom att lyssna eller undervisa via det media du gör. Försäljningen av vinylskivor har stigit de senaste åren. Min gissning är att förlusterna för vissa har blivit för stora. Vad tror du?

Kress, G. (2005) ‘Gains and losses: New forms of texts, knowledge, and learning’, Computers and Composition, 22, pp. 5–22. doi: 10.1016/j.compcom.2004.12.004.

Om du är intresserad av att läsa mer inom området rekommenderar jag följande bok:

Bezemer, J. and Kress, G. (2016) Multimodality , Learning and Communication.

Vinster och förluster som tankeram vid användning av digitala resurser i skolan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: