”Betona digitala kompetensen i nya ämnesplanerna för svenskämnet”

Detta inlägg är skrivet av Linnéa Stenliden

”Digital kompetens är mycket mer än att skriva text via en dator”.

Ovanstående rubrik med efterföljande citat kan läsas i en debattartikel i Skolvärlden den 21 mars 2021. Författare är Linda Ekström Lind och Susanna Kellgren Lundberg, båda gymnasielärare och medforskare i ULF-projektet ”Digitalitet jag vet!”. Under snart ett och ett halvt års tid har vi tillsammans i projektgruppen fördjupat oss i innebörden av digital kompetens i relation till svenskämnet med fokus på multimodalitet. Med andra ord, det är inte utan en viss stolthet jag har tagit del av Linda och Susannas debattartikel där de tar ställning, gör sin röst hörd och på så sätt visar att de som lärare ser sig själva som aktiva deltagare i utformningen av svensk skola.

Vår studie undersöker tolkningar av svenskämnets kursplan där undervisningen skapar kreativa möjligheter för elevers användning av multimodala uttryckssätt för framställning. Syftet är att utveckla kunskap om utrymmet för och konsekvenser av att arbeta med ett komplext kommunikationsbegrepp inom ramen för svenskämnets pedagogiska praktik. Med utgångspunkt i Design-based resarch (Anderson & Shattuck 2012) har vi försökt att undersöka undervisning i svenska på högstadiet och gymnasiet. Genom att iscensätta fem olika undervisningsinterventioner så har olika möjligheter för elevers kreativa användning av multimodala uttryckssätt för framställning prövats. Det betyder att konkreta och ämnesnära (digitala) undervisningsaktiviteter, utformade i relation till aktuella styrdokument, har genomförts och följts upp av lärarna. Därefter har interventionerna i sin helhet analyserats av projektgruppen. Fokus i analyserna har varit: utrymmet för och konsekvenser av att i skolan arbeta med ett mångfacetterat kommunikationsbegrepp.

Delar av våra resultat är ännu tentativa, men det har bland annat blivit tydligt hur digitala och analoga resurser inte fungerar som dikotomier. Snarare bör de förstås som sammanflätade i ett multimodalt kontinuum av olika uttryckssätt, vilka kan användas i olika kommunikativa ’textskapande’ syften. Det har också blivit tydligt hur olika dimensioner av humor och lust kan spela olika roller i denna typ av undervisning, liksom hur man som lärare (och elev) kan förhålla sig till och verka i vad som beskrivs som ett organiserat/kreativt kaos. Framför allt är det påtagligt hur både undervisning och bedömning av elevers produktioner utmanas. När elevers arbete och resultat inte är begränsade till det skrivna och talade ordet förändras den praxis som kommunikation utgörs av.

Som framgår är resultaten många och precis som i andra forskningsprojekt kring multimodalitet och olika digitala uttryckssätt framkommer att strukturella begränsningar finns för undervisningen. Det betyder företrädesvis att den digitala kompetensen inte tydligt nog uttrycks i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna i svenska. I skolämnet svenska är det nya kurs- och ämnesplaner planer på gång för både högstadiet och gymnasiet. Det arbetet är snart färdigt för gymnasiet medan kursplanerna för högstadiet finns tillgängliga på Skolverkets hemsida. Däremot har lanseringen har blivit uppskjuten. Vår analys av de nya planerna är att de inte nämnvärt förändrats i relation till skrivningar angående digitala och multimodala aspekter av kommunikation och texthantering.

I samhället värderas alltjämt läs- och skrivkunnighet byggd på det skrivna ordet, som viktigare än att kunna uttrycka sig digitalt, multimodalt. I den pedagogisk-politiska debatten framhävs fortsatt traditionella idéer angående läs- och skrivundervisning trots att digitaliseringen förändrat våra sätt att kommunicera (Sefton-Green, 2021). Skolan utgör ett mikrokosmos av detta problem. Det verkar uppstå en krock mellan viljan av att digitalisera skolan där den stora mångfald av digitala uttrycksätt skapar en ny kommunikationspraxis och de idéer som fortsatt utgör grund för den konventionella undervisningen med en text-buren kommunikation i fokus.

Det är i ljuset av detta som Linda och Susannas debattartikel ska förstås. Läs den gärna! Själv kommer jag att ta med mig både resultaten ifrån projektet och lärarnas tydliga och engagerade ställningstagande till det kommande Samrådet som Skolverket har kallat till den 5 maj. Då står ”Digitalisering och förutsättningar för utbildning, undervisning och lärande” på agendan.

Referenser

Anderson, T., & Shattuck, J. (2012). Design-based research: A decade of progress in education research? Educational Researcher, 41(1), 16–25.

Sefton-Green, J. (2021) Is the re-contextualization of digital writing inevitable, escapable or desirable? Theory Into Practice, 60(2), 116-125.

Projektets publikationer:

Ekström Lind, L. & Kellgren Lundberg, S., (2021). Betona digitala kompetensen i nya ämnesplanerna för svenskämnet”. Skolvärden. https://skolvarlden.se/artiklar/betona-digitala-kompetensen-i-nya-amnesplanerna-for-svenskamnet

Stenliden, L., Martín Bylund, A., Landkvist, L., Ekström Lind, L., Kellgren Lundberg, S., Stenmark, H. & Cornelia Wilhelmsson, (2021). Lärares (digitala) kompetens före, under och efter covid-19: Skärvor av förståelse från skolor i Sverige. Utbildning & Lärande, (15)1, 7-26. https://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1539117/FULLTEXT01.pdf

Ekström Lind, L., Wilhelmsson, C., Martin Bylund, A., & Stenliden, L. (2021). Påverkar covid-19 lärares betygs- och bedömningspraktik? Venue, 10(2). https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.3480

Ekström Lind, L., Martín Bylund, A. & Stenliden, L. (2020). Covid-19 i svenska skolor synliggör sårbarhetens potential i lärares praktik. Atena didaktik. https://atenadidaktik.se/article/view/3345#title-6

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: