Detta inlägg är skrivet av Lisa Molin
Digitaliseringens påverkan på texter och hur vi kommunicerar är på många sätt bra för en demokrati. Tekniska möjligheter gör det exempelvis enklare att kombinera stilla och rörliga bilder och ljud, vilket gör att vi kan lära och kommunicera på en mängd kreativa sätt. Vem som helst kan dessutom göra sin röst hörd i samhället genom att skapa, publicera och dela texter på internet i en omfattning som inte tidigare varit möjlig. Frågan om vem som har makten att påverka något är därför i ständig förändring. Samtidigt riskerar demokratin att utmanas när riskerna för spridning av desinformation, diskriminering och kränkande behandling ökar. Ett kritiskt förhållningssätt i digitala miljöer blir därför allt viktigare. Det involverar att kunna granska texter med en kritisk blick, men också att kunna använda texter medvetet för att förändra och påverka till en positiv utveckling i samhället. En medveten användning, ett så kallat agentskap, kräver utvecklade kunskaper om det specifika med digitala textlandskap (Skolverket, 2019; UNESCO, 2013).
Skolan har länge arbetat för att stärka elevers kritiska förhållningssätt. Ett vanligt sätt är användningen av traditionellt källkritiska metoder såsom att kunna avgöra trovärdighet och tendens i texter. Ofta fokuserar sådant arbete att på analoga texter, snarare än det specifika med digitala textlandskap (Carlsson & Sundin, 2018). Källkritik riskerar också att begränsas till ett mottagarperspektiv där agentskapet hamnar i bakgrunden (se Janks, 2010). Utifrån detta menar jag att skolans arbete med ett kritiskt förhållningssätt idag behöver i högre grad grundas i tanken om agentskap och stötta eleverna i att utveckla kunskaper om det specifika med texter i digitala miljöer.
Inom forskningsfältet critical literacy för man ständiga diskussioner om hur en sådan utveckling kan gå till (Luke, 2012). En effektiv väg har bland annat visat sig vara att eleverna får fokusera på att läsa ”med” och ”mot” texter (Janks, 2010). Att läsa ”med” texter handlar om att inledningsvis analysera texten och författarens argument utan att förhålla sig kritisk. I digitala textmiljöer innebär det att tillämpa vanliga källkritiska kriterier, såsom att avgöra vem som är avsändare, var själva texten är publicerad, vad den handlar om, vilket perspektiv som är framträdande och om den sajt där texten är publicerad kan ha en ideologisk utgångspunkt som är viktig att uppmärksamma. Ett critical literacy-perspektiv betonar dessutom att fundera över hur texten är konstruerad för att få fram budskapet, till exempel hur olika uttryckssätt som bilder, ljud och animeringar används i kombination och om de var och en förmedlar samma eller olika budskap. Läsa ”med” texten är relativt enkelt när man håller med men så mycket svårare när man blir utmanad! Utan denna kompetens är det dock svårt att i nästa steg läsa ”mot” texten och analysera den kritiskt. Om vi tidigare konstaterat vilket perspektiv som är framträdande i texten är det nu dags att fundera över vems röst som inte hörs och om det får konsekvenser vem som är författare. En känd influencers röst i en fråga gör kanske att fler unga lyssnar, eller så upplever fler personer uttalanden om restriktioner under pandemin som trovärdiga, för att de kommer från en IVA-sköterska. Läsaren behöver också fundera över konsekvenserna när en text är publicerad i ett visst forum och kanske i huvudsak når en specifik målgrupp eller när sajten har en viss ideologisk utgångspunkt. Slutligen behöver läsaren också fundera över om textens konstruktion har någon specifik betydelse, till exempel i att framkalla specifika känslor. Att läsa ”mot” texten kan vara utmanande i motsatt riktning eftersom det är svårt att vara kritisk när texten bekräftar ens världsbild.
Vill du läsa mer om critical literacy som utgångspunkt för undervisning, och exempel på hur undervisningen kan designas så att eleverna får träna på att läsa ”med” och ”mot” texter, så kan du läsa mer i min avhandling ”Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet”.
Avhandlingen ”Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet” kan du läsa här:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/63324
Att läsa ”med” och ”mot” texter av Lisa Molin
Tweet
Referenser:
Carlsson, H., & Sundin, O. (2018). Sök- och källkritik I grundskolan: En forskningsrapport. Lund, Sverige: Lund university publications.
Janks, H. (2010). Literacy and power. London and New York: Routledge.
Luke, A. (2012). Critical literacy: Foundational notes. Theory into Practice, 51(1), 4-11.
Skolverket (2019). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2019. (Sjätte upplagan). Stockholm: Fritzes.
UNESCO (2013). Global media and information literacy assessment framework: Country readiness and competencies. Paris: UNESCO.
TIMDA 