Designorienterade projekt i en tid av digitala utmaningar

Detta inlägg är skrivet av Eva Svärdemo Åberg

Som universitetslärare deltar jag med många av mina kolleger i så kallade kurslag, vilka är knutna till kurser som vi undervisar i. Vi planerar tillsammans för kursdesign och genomförande av undervisningen. Inom kurslagsmöten diskuteras ofta både ämnesrelaterade och didaktiska frågor om hur vi gemensamt kan utveckla undervisningen för våra studenter. På senaste tid, och mycket på grund av de digitala utmaningar som uppstått under pågående pandemi, har diskussion rört hur vi ska kunna utveckla vår undervisning för att bättre stödja och utveckla studenters digitala kompetens och akademiska litteracitet.

Vid ett av våra senaste kurslagsmöten lyfte en av kollegorna idén om att tillsammans bedriva ett gemensamt undervisningsutvecklande projekt. Vid kurslagsmötet identifierade vi flera intressanta uppslag för hur studenters digitala kompetens och akademiska litteracitet skulle kunna utvecklas genom att vi först hade en förutsättningslös kollegial dialog kring olika iakttagelser vi gjort i vår undervisning. Vi diskuterade vad som fungerade och inte fungerade i undervisningen samt vad vi skulle kunna utveckla och gå vidare med utifrån ett mer systematiskt undersökande arbetssätt. Efter en initial probleminventering i kurslaget, bestämdes några områden som vi ville utveckla inom projektet. Ett exempel på en fråga som vi uppmärksammade var: Hur och med vilka digitala material och aktiviteter kan studenters akademiska litteracitet utvecklas? Vi hade t.ex. uppmärksammat ett spännande arbetssätt i tidigare forskning (Fraser, 2020; Sheppard & Poulter, 2020) som vi ville pröva i vår egen undervisning. Idén handlade om att låta studenter lära sig en ny textgenre genom att arbeta med Wikipedia och jämföra den med annat genreskrivande inom högre utbildning. Genom detta arbetssätt skulle studenterna kunna bli delaktiga i processer kring att förbättra ett encyklopediskt innehåll samtidigt som de utvecklar skrivkunskaper, vetenskaplig förståelse för kursrelaterat innehåll och digitala kompetenser. Kurslaget skulle också tillsammans kunna utveckla kursuppgifter där studenter fick lära sig att granska källor, systematisera och redigera kunskap i syfte att komplettera och sprida fakta för en större publik än vad de var vana vid. Även olika former av texthantering såsom bearbetningar av varierat källmaterial skulle kunna prövas kollaborativt med studenterna och systematiskt granskas i undervisningen.

Detta undervisningsutvecklande arbetssätt relaterar till det som brukar beskrivas i termer av utvecklingsforskning, development research (van den Akker, 1999) eller designorienterad forskning, Educational Design Research (McKenney & Revees, 2019). Det finns flera andra likartade ansatser som mer eller mindre bygger på samma grundprinciper och tillvägagångssätt, men det som ändå karaktäriserar ett designorienterat och undervisningsutvecklande förhållningssätt är att arbetet ofta är:

• kollaborativt,
• teoriorienterat,
• partikularistiskt,
• interventionistiskt,
• iterativt och undersökande.

En central utgångspunkt är att lärarna ska lösa reella undervisningsrelaterade problem. Det görs genom att lärarna sätter sig in i problemens natur, skaffar sig teoretisk förståelse, gör avgränsningar och analytiska prövningar av olika interventioner i undervisningen. De kan därmed finna praktiska lösningar som bidrar till kunskapsutveckling inom praktiken.

Förutom att vi lärare inom kurslaget har för avsikt att utveckla våra studenters genreskrivande och digitala erfarenheter kommer vi också genom detta designorienterade projekt utveckla våra egna handlingar och kompetenser samt yrkesmässig professionalitet. Min förhoppning är att vi i kurslaget ska kunna realisera våra idéer och bidra med kunskap om lösningar på praktiknära frågor och problem. Hur projektet fortskrider kan jag i ett annat blogginlägg återkomma om. Hör gärna av er om ni har kommentarer eller idéer om hur vi kan hantera andra undervisningsrelaterade frågor i en tid av digitala utmaningar.

Referenser

Fraser, S. T. (2020). A new frontier: developing an undergraduate assessment task aimed at improving the representation of biomedical scientific information on Wikipedia. Studies in Higher Education, 1-12. 

McKenney S. & Reeves T, (2019). Conducting Educational Design Research. New York: Routledge.

Van den Akker, J. (1999). Principles and Methods of Development Research. In J. van den Akker et al. (eds.) Tools in education and training. Boston: Kluwer Academic, 1–14.

Sheppard, N., & Poulter, M. (2020). Wikimedia and universities: contributing to the global commons in the Age of Disinformation. Insights the UKSG journal, 33(1).