Detta inlägg är skrivet av Eva Svärdemo Åberg
I det här blogginlägget vill jag lyfta fram några intressanta iakttagelser som har redovisats i forskning avseende två granskningspraktiker som brukar benämnas kamratbedömning (eng. peer-assessment) och tillbaka-utvärdering (eng. back-evaluation eller back-review). Vanligtvis brukar kamratbedömning ses som den aktivitet där studenter granskar varandras arbeten, t.ex. när de ger varandra framåtsyftande feedback på texter som ska utvecklas. Som lärare vid ett universitet ser jag att kamratbedömning är ett vanligt återkommande inslag inom undervisning. Antingen sköter studenterna det helt självständigt eller så sker det under överinseende från lärare som har möjlighet till intervention. Kamratbedömning anses som ett bra alternativ till lärarens egna bedömning, särskilt när studentgrupper är stora och när lärare inte hinner med att ge varje enskild student individuell feedback.
Kamratbedömning kan organiseras såväl formativt som summativt i undervisning; t.ex. när lärare ger studenter i uppdrag att i enlighet med en viss granskningsordning beakta och granska olika aspekter av kvalitet i texter vid opposition av uppsatser. Tillbaka-utvärdering är däremot inte lika vanlig och definieras som den feedback som författaren ger tillbaka till granskaren om den kvalitet på granskningen som gavs (Luxton-Reilly 2009). Kamratbedömning och tillbaka-utvärdering kan båda ses som ömsesidigt betydelsefulla praktiker när studenter granskar och bedömer varandras skrivande av texter. Dessa metoder har också fått ett ökat erkännande när det gäller utvecklingen av studenters ansvar för skrivandet av texter. Metoderna kan också leda till att studenterna får medvetenhet för redaktionellt skrivarbete vilket kan hjälpa dem att producera mer effektiva och konstruktiva återkopplingar, riktade mot specifika uppgifter och frågor.
I och med att den digitala tekniken kan erbjuda multimodala och interaktiva möjligheter för kamratbedömning och tillbaka-utvärdering kan den enkelt kombineras med aktiviteter inom klassrumssituationer. Aktiviteterna kan också hanteras asynkront via olika online resurser som t.ex. Crowdgrader, Peergrader eller på olika lärplattformar som t.ex. Itslearning. Syftet med granskningarna är att lära studenter att uppmärksamma kvalitet i de texter de läser och skriver samtidigt som de utvecklar kompetenser i att både ge och ta emot kritik på olika typer av prestationer. Både författaren och granskaren utvecklar reciprokt generiska (t.ex. meta-kognitiva) kunskaper som effekt av den feedback som kommuniceras.
Även om det inte finns så många empiriska studier som särskilt fokuserar på tillägget av tillbaka-utvärdering inom kamratbedömning finns det ändå intressanta resultat. Enligt forskare som Misiejuk och Wasson (2021) kan tillbaka-utvärdering leda till att studenter blir mer aktiva i att bearbeta sin feedback samtidigt som de ökar sin förmåga att ta ansvar för att återkoppla mer specifikt, konstruktivt och användbart inom kamratbedömning. Betydelsen eller effekten av feedback på studenters texter inom kamratbedömning blir också lättare att avgöra om den som har mottagit feedback får ge svar till granskaren om den givna återkopplingen har varit tillräckligt givande för utvecklingen av lärandet/skrivandet eller inte.
I forskning finns det relativt gott stöd för att kamratbedömning kan skapa goda förutsättningar för studenters lärande (Wisniewski et al. 2020). Det är särskilt formen på den feedback som ges som gör skillnad och hur den används som strategier för att utveckla lärande/skrivande som bl.a. uppmärksammas. Ett vanligt sätt att använda tillbaka-utvärdering är när kommentarer kombineras med rangordningsskalor som t.ex. i form av användning av likert-skalor eller flervalsfrågor. Genom att författaren visar i kommentarer eller svar på frågor att vissa återkopplingar uppskattas eller är otillräckliga eller irrelevanta, får granskaren information om given feedback. Det kan också finnas sådant som författaren och granskaren är oense om och som behöver förtydligas eller problematiseras i helklass/grupp. Även förtjänster eller brister i sätten att framföra kritiken kan kommuniceras i tillbaka-utvärderingen. Det har visat sig att studenter som förstår vad som utgör ett problem och får konstruktiva kommentarer har större benägenhet att revidera sina texter samtidigt som de lär sig att bli bättre på att ge konstruktiv feedback (Wu & Schunn, 2020).
Dessa resultat ger underlag för oss lärare att fundera över hur vi med hjälp av digital teknik kan förbättra studenters förutsättningar att utveckla sina text- och granskningskompetenser. Det kan t.ex. handla om på vilka sätt vi organiserar för givande textaktiviteter inom ramen för kamratbedömning och tillbaka-utvärdering. Vilka digitala resurser kan komma ifråga? Vilka möjligheter eller problem kan användningen av dem leda till? I relation till detta vill jag därför uppmuntra till ett undervisningsutvecklande förhållningssätt där lärare tillsammans med studenter prövar olika digitala system och resurser. Ett syfte kan vara att studera hur olika resurser skapar förutsättningar för studenters möjligheter till lärande och utveckling. Som jag skrev i ett tidigare blogginlägg kan designorienterade projekt utgöra drivkraften för undervisningsutveckling och därmed erbjuda ramar för lärare att utveckla, pröva och utvärdera olika metoder och resurser inom undervisning. I en nyligen publicerad artikel uppmärksammar Åkerfeldt och Svärdemo Åberg (2021) hur Designs for learning kan användas för att undersöka olika fenomen eller lärpraktiker inom utbildning.
Referenser:
Luxton-Reilly, A. (2009). A systematic review of tools that support peer assessment. Computer Science Education, 19(4), 209–232.
Misiejuk, K., & Wasson, B. (2021). Backward evaluation in peer assessment: A scoping review. Computers & Education. 175, 1-12. https://doi.org/10.1016/j.compedu.2021.104319
Wisniewski, B., Zierer, K., & Hattie, J. (2020). The power of feedback revisited: A meta-analysis of educational feedback research. Frontiers in Psychology, 10, 3087.
Wu, Y., & Schunn, C. D. (2020). From feedback to revisions: Effects of feedback features and perceptions. Contemporary Educational Psychology, 60, 1–17.
Åkerfeldt, A., & Svärdemo Åberg, E. (2021). Designs for learning – a research approach. International Journal of Educational Methodology, 7(4), 547-555. https://doi.org/10.12973/ijem.7.4.547
Designa lärorik kamratbedömning digitalt
Tweet
TIMDA 