Visual Storytelling – konsten att navigera i en föränderlig värld bland fakta, fake news och nättroll

Detta inlägg är skrivet av Linnéa Stenliden

Trots att det på grund av digitaliseringen finns mer data, information och fakta tillgängligt än någonsin angående utvecklingen i världen, så är det svårare än tidigare att förse elever med verktyg för att kritiskt granska samhällsutvecklingen. Denna bloggtext beskriver ett forskningsprojekt som försökt studera ett sätt att göra utvecklingen i/av vår samtid begriplig. Forskningen har tagit sig an frågor som berör hur skolan kan bidra till att göra samhällsförändringar greppbara, hur skolan kan stödja elever i att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och skapa tilltro till demokratiska processer samt hur elevers egna frågor, tolkningar och röster kan göras hörda. Samtidigt handlar det om digitala medier i form av interaktiva datavisualiseringar – Visual Analytics (VA) som inte huvudsakligen ”bär” information med hjälp av text, utan använder olika typer av teckenmässiga resurser på den digitala skärmen.

Här uppstår en komplexitet i läsandet utifrån den samtidighet av uttryck som finns på en sådan skärm och den integration som krävs av de många olika resurser som tillhandahålls. Det finns numer ett antal verktyg utvecklade specifikt för att analysera och visualisera stora mängder information (statistik eller andra data) som annars skulle vara mycket komplexa att överblicka. Hans Rosling är ett exempel på en person som på ett mycket skickligt sätt använde ett sådant interaktivt visualiseringsverktyg för att utvinna ny kunskap men också för att åskådliggöra komplicerande samband och utvecklingstrender. Han använde officiell statis­tik för att visa på hur vanliga och domin­erande bilder av tillståndet i världen till stor del byggde på bristande kunskaper och irrelevanta fakta. Ett tillfälle när han påvisar detta är i den legendariska intervjun i dansk tv, där han frankt säger att journalisten, och generellt vanlig media, har fel i sina katastrofskil­dringar av hur tillståndet i världen förän­dras. Han konstaterar att ”du har fel och jag har rätt”. ”Här är siffrorna” säger han och exemplifierar med att barnadödligheten minskar, att allt fler barn går i skola, att allt fler vaccineras och att antalet barn i världen inte längre ökar. Sådana fakta måste, menar han, skolan förmedla. Eller som han säger ”man kan inte använda sig av media om man vill förstå världen”. Vilken information som görs relevant, och i relation till vad, får konsekvenser för människors tolkningar av samband mellan olika händelser. Detta är centralt i en tid där inte bara manipulativa krafter som nättroll och fake news är utmanande utan därtill kommer, att till och med ”demokratiskt förankrade regeringar utmanar etablerade tolkningar av kunskap, mänskliga rättigheter och demokratiska institutioner och processer”.

Ovanstående är bakgrunden till forskningsprojektet ”Didaktisk design och visuell literacitet – verktyg för visuell analys och kunskapsvisualisering” som genomförts av forskarna inom VISE-gruppen och pågått 2015 – 2021. I höstas, i slutet av november var Jörgen Nissen, en av kollegorna i gruppen, och jag på Vetenskapsrådet Resultatdialog 2021 i Karlstad och berättade om våra studier och slutrapporterade resultat. Så här ca 8 veckor senare med en omikrom-våg av virus, så känns det nästan osannolikt att det var möjligt att träffas fysiskt på universitetet. Efter att vi för första gången använt den då nyintroducerade regeln om vaccin-pass, så kunde vi under två dagar intensiva dagar ta del av ca 25 olika intressanta forskningsprojekt. Vilken energi-boost det var att, efter ett års väntan på detta event, befinna sig tillsammans med andra i ett och samma rum, att lyssna till och se en ”hel” människa föreläsa, att hänga över kaffekoppar och diskutera vidare.

Vad innehöll då vår presentation? Vi beger oss tillbaka till vårt projekt med bakgrund i ”post-sanningens-tid” och den osannolika överbelastningen av information. Som alla säkert förstår så var det utmanande att beskriva hela vårt design-baserade forskningsprojektet som pågått under fem år. Design-baserad-forskning innebär att forskare och lärare i ett nära samarbete utvecklar, genomför och studerar olika klassrumsinterventioner i flera steg. Det vi ville förmedla var att vårt projekt pekar på både möjligheter och utmaningar i att introducera digitala resurser i skolan i form av informationsvisualiseringar, då de tillhandahåller en mängd olika informationsprocesser som påverkar skeendet i klassrummet. Det finns mängder av intressanta saker att delge kring dessa händelseförlopp i projektet. Vare sig en Resultatdialog eller detta blogginlägg är dock platsen för en detaljerad redovisning. Här kommer därför en beskrivning i kortversion.

Projektet har undersökt hur Visual Analytics (VA) och verktyg för kunskapsvisualisering (KV) i skolan kan bidra till synergier i elevers lärprocesser som inte bara syftar till att upptäcka fakta, se samband och dra slutsatser utan även utvecklar kunskaper i kombination med attityder, perspektiv och åsikter. Det VA-verktyg som använts är Statistics eXplorer, vilket är en applikation som erbjuder metoder för att visualisera officiell statistik genom visuella interaktiva berättelser och som används bland annat av OECD och en rad svenska kommuner. Applikationen bygger på information- och geografisk visualisering (Stenliden & Jern, 2011). Denna mjukvara ger möjlighet att söka efter uppgifter med relativ lätthet och snabbt konstruera olika diagram för att analysera och förstå hur olika faktorer förhåller sig till varandra. Detta kan naturligtvis i sig vara förenat med svårigheter. Det kan vara en utmaning att inte blanda ihop till exempel samvariation med kausalitet i ett sådant arbete. Använt i skolan medför därför det kraftfulla verktyget krav på att resultaten från användningen inte hanteras isolerat från den övriga undervisningen i samhällsorienterade ämnen.

I tidigare studier har vi visat att denna typ av interaktiva datavisualiseringar (VA) kan skapa underlag och möjligheter för elever att läsa, bearbeta och analysera stora visuella informationsmängder (Jern & Stenliden, 2011; Stenliden & Jern, 2010, 2012; Stenliden, 2014, 2015). Samtidigt förändrar den visuella lärmiljön förutsättningar för både lärare och elever på olika sätt. De interaktiva datavisualiseringarnas snabba gränssnitt ”krockar” ofta med det textbaserade kravet som vanligen finns på elever då de ska bearbeta information, dokumentera och visa upp sina kunskaper. Den visuella informationen ges sällan tillräcklig uppmärksamhet av eleverna för att djupare förståelse ska nås. Eleverna uppvisar ett ganska stressat arbetssätt i klassrummen, vilket bidrar till en relativt ytlig läsprocess och kunskapsbearbetning hos eleverna. Deras förståelse störs ofta av ambitionen att snabbt översätta de semiotiska resurserna som de interagerat med på skärmen till skriven text. De vill omgående visa vad de kommit fram till genom skriftliga formuleringar som svar. Dessutom, eftersom visualiseringarna innehåller så stora datamängder, så mycket information, är elevernas insikter inte enkla att omvandla till text. Ur denna kontext uppstod behovet av att utveckla djupare förståelse för klassrumspraktikens didaktiska design i relation till denna typ av multimodalt meningsskapande och elevers möjligheter att få visa upp sina kunskaper – så kallad ”Knowledge Visualization” (KV) – med underliggande krav på att inte bara granska synen på literacy utan också synen på olika former för bedömning i skolan.

Med stöd av aktör-nätverksteori har relationer analyserats mellan visualiseringarna på (digitala) skärmar, interaktivitetens erbjudanden, betydelsebärande semiotiska budskap och skolans kunskapskrav. Ambitionen har varit att förklara hur VA tillsammans med KV kan stödja och forma lärandet i samhällsvetenskap på grundskolans högstadium. Två frågor har varit vägledande:

1) Hur kan undervisning organiseras så att VA, elever, KV och andra aktörer interagerar på meningsfulla sätt?

2) Hur påverkas den visuella färdigheten av den didaktiska designen i klassrummet?

Ett mål var också att utveckla riktlinjer för didaktisk design – ett ramverk för visuell analys i undervisning.

Mycket övergripande presenterat så visar resultaten hur VA verktyg i samhällsorienterande undervisning påverkar läraktiviteter med både mervärden och utmaningar. Elever kan använda VA, dra slutsatser och göra datavisualiseringar, men de måste erbjudas alternativa sätt att visa sina kunskaper, jämfört med vad skolan oftast erbjuder. En innovativ didaktisk design utformad att stödja elevernas interaktion och visuella färdigheter, deras kunskapskonstruktion och uppvisade av kunskap, KV, har därför problematiserats, eftersom ’ny’ eller ’innovativ’ uppfattas olika och är svårbedömt. När undervisningen präglas av en genomtänkt mix av olika modaliteter (text, tal, bilder mm) och gemensamma reflektioner mellan elev/elev och elev/lärare i ett medvetet lugnt tempo, fördjupas lärprocesserna. De dubbla aspekterna av Visual literacy (VL), (a) visuell läskunnighet och (b) förmåga att visuellt kommunicera, framträder här som avgörande för elevers literacy- och kunskapsutveckling.

I klassrum där den ”didaktiska designen” applicerats framkom potentiella aspekter där:

  • lärares och elevers medvetenhet om informationshantering och visuell läskunnighet tillsammans med att visuell kommunikationsförmåga är viktiga i lär-/läsprocesserna,
  • läsning av visuell information skiljer sig från tryckt text, de visuella egenskaperna kopplar upp ögat genom rörelse, markeringar och färger – så kallad quick- eller looked vision – vilket påverkar elevernas uppmärksamhet,
  • läsning av interaktiva datavisualiseringar medför att det inte finns givna punkter för läsningens start och slut. Visualiseringarna ändras dessutom av interaktiva möjligheter då de bearbetas av eleverna,
  • elevers möjligheter att hantera stora mängder data, urskilja samband och kunna kommunicera slutsatser ökar, både elever och lärare behöver bli mer erfarna då elever ska producera visuella budskap och visa upp sina kunskaper för lärares bedömning.

Elevernas insikter är svåra att omvandla till text eftersom visualiseringar innehåller mycket information. De bör i stället uppmuntras att presentera sina upptäckter på andra sätt. Här kan muntliga presentationer i kombination med egenutvecklade bilder (kunskapsvisualiseringar, KV) fungera mer flexibelt. Då är det inte bara skriven text som kommunicerar elevernas kunskaper och bedöms utan ett konglomerat av tal, bilder, texter, gester mm. Det är viktigt att se på språk i sådan kunskapsdelning som inte enbart ett språkligt system, utan som en större totalitet av interagerande objekt och platser i form av semiotiska assemblage. Här kan muntliga presentationer i kombination med bilder fungera mer flexibelt. Detta påverkar inte bara tidigare förståelser av kommunikation utan också villkoren för bedömning. Vi inom VISE-gruppen, som varit inblandade i forskningsprojektet, drar slutsatsen att vid mer omfattande användning av VA i skolan bör bedömningspraktikerna förändras för att motsvara kunskapsuppbyggnad baserad på stora och interaktiva informationsmängder och kommunikation av kunskaper. Didaktiska aspekter för undervisning med både VA och KV belyses ytterligare i en pågående avhandlingsstudie, en avhandling som är planerad att bli färdig till nu till hösten 2022.

Sammanfattningsvis vill jag avsluta med att, det är utmanande att hitta relevant information, stödja kunskapsuppbyggnad och kritiskt hantera uppgifter från olika perspektiv. I ett samhälle som dränks av information utan distinktion mellan vad som är sant och falskt, är det viktigt att eleverna får redskap att skapa, kritiskt granska och värdera kunskaper om tillståndet i världen. Sam­tidigt är det viktigt att undervisningen ger utrymme för att ge eleverna förutsättningar att utveckla samhällsengagemang. Det blir viktigt att fråga sig hur skolan kan utveck­las till en plats där information inte enbart presenteras utan också kritiskt värderas och där kunskaper och insikter utvecklas. En plats där det finns utrymme för att vara kritisk och att bli berörd utan att riskera att alltid utsättas för bedömning.

Jag hoppas att du har blivit intresserad och kanske vill läsa om mer av vår forskning, eller att lära dig att använda ett VA-verktyg, kanske vill du bli en ”Visual Storyteller”? Här nedan finner du våra publikationer i projektet, men du kan också besöka vår ”VISE-Academy” https://vise.academy/

VISE-gruppen: Linnea Stenliden, forskningsledare, bitr. professor, IBL, Linköpings universitet linnea.stenliden@liu.se Ulrika Bodéndoktorand, IBL, Linköpings universitetJimmy Johansson, bitr. professor, ITN, Linköpings universitetJörgen Nissen, docent, IBL, Linköpings universitet

Projektpublikationer

Boden, U. & Stenliden, L. & Nissen, L. (2022, in press). Students’ insights presented by multimodal Knowledge Visualizations in social science classrooms. Educare. Special issue.

Stenliden, L. & Nissen, N. (2021). Explaining students’ multimodal knowledge sharing in school: spatial repertoires and semiotic assemblages. Education and Information Technologies. https://doi.org/10.1007/s10639-021-10837-0

Nissen, J., Stenliden, L. & Reimers, E. (2021). Global statistik, alternativa fakta och (o)möjligheten att utveckla demokratisk subjektivitet bland elever. Eds, J, Cromdal, P.O. Erixon & A. Martín Bylund. In: ÄMNET SOM BLEV Rapporter från den fjärde nationella konferensen i pedagogiskt arbete, Umeå universitet, 19–20 augusti 2019.

Nissen, J. & Stenliden, L. (2020). Visualized Statistics and Students’ Reasoning Processes in A Post Truth Era. Journal of Interactive Learning Research 31(1), 49-76. Waynesville, NC: Association for the Advancement of Computing in Education (AACE). ISSN 1093-023X

Stenliden, L.; Bodén, U. & Nissen, J. (2019). Students as producers of Interactive Data Visualizations – Digitally Skilled to Make their Voices Heard. Journal of Research on Education and Technology, (0), 1–17. DOI: 10.1080/15391523.2018.1564636

Bodén, U. & Stenliden, L. (2019). Emerging Visual Literacy through Enactments by Visual Analytics and Students. Designs for Learning 11(1), 40–51. DOI: 10.16993/dfl.108

Stenliden, L. (2018). Geovisual Analytics in School: Challenges for the Didactic Design of the Classroom. International Journal of Information and Education Technology 8(3), 178185. DOI: 10.18178/ijiet.2018.8.3.1030

Stenliden, L.; Bodén, U. & Nissen, J. (2017). Innovative Didactic Designs: visual analytics and visual literacy in school. Journal of Visual Literacy, Special Issue; Visual Literacy Methods and Applications in Primary Education within Formal and Non-Formal Learning Environments, 0(0) 118. DOI: 10.1080/1051144X.2017.1404800

Visual storytelling – vad är det?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: