Förändrade kommunikationsstrategier när undervisningen sker på fjärr och distans

Detta inlägg är skrivet av Anna Åkerfeldt

Under tre år har jag arbetat som process- och projektledare med ett av Ifous forsknings- och utvecklingsprogram DigiLi, Digitala lärmiljöer – Likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning. Utöver att ha lett programmet har jag även tillsammans med Charlotta Hilli, Åbo akademi, Stefan Hrastinski, KTH och Nina Bergdahl arbetat med forskningsinsatsen.

Lärdomarna har varit flera och på olika nivåer. Deltagarna inom programmet har arbetat med olika utvecklingsarbeten i sina respektive verksamheter. Ett av teman som fokuserades var att utveckla och skapa närvaro, trygghet och gemenskap när undervisningen sker på distans. Olika former av närvaro ses som väsentligt vid distansstudier. Det är dock inte självklart hur det ska åstadkommas och designas. Det som lärarna beskrev som problematiskt med distansundervisningen var att kunna förmedla känslan till eleverna att läraren var närvarande och samtidigt att strukturera undervisningen på ett tydligt sätt. Lärarna oroade sig för att bristande närvaro i de digitala miljöerna kunde vara en av orsakerna till att distansstuderande valde att avbryta kurser. Här kommer jag att lyfta aspekter som rör social närvaro utifrån artikeln Redesigning distance courses to support social and teaching presence in adult and upper secondary education (Hilli & Åkerfeldt, 2020).

Lärarna prövade i sitt utvecklingsarbete att förändra strategier under fjärr- eller distanslektioner för att tydligare uppmärksamma eleverna. De kunde vara att läraren systematiskt nämnde elevernas namn minst en gång under lektionen. Det kan låta trivialt men är av stor vikt för att uppmärksamma eleverna i det digitala rummet så de senare under lektionen kan ta plats och ställa frågor. En del lärare kartlade också hur de kommunicerade med elever under och mellan lektioner för att eventuellt förändra sina kommunikationsstrategier. En aspekt som lärarna uppmärksammade genom deras kartläggning var vikten av att i ett tidigt skede i kursen eller terminen kommunicera aktivt med eleverna. Tidigare hade lärarna förväntat sig att eleverna tar kontakt vid behov. Genom att läraren aktivt initierade kommunikationen med elever när kurser inleddes och även planerade för löpande kommunikation i samband med kursuppgifter skapades ökade möjligheter till att etablera närvaro och relationer med eleverna på distans (se även Bååth & Thorslund, 2022).

Lärarna arbetade även systematiskt med att stärka elev-elev-relationerna genom att inkludera par- och grupparbeten i kurserna. Lärarna valde olika slags digitala lärresurser för olika typer av samarbetsformer, till exempel muntliga och skriftliga diskussioner i videokonferenssystem, synkrona chattar, kommentarer och frågor via gemensamma samarbetsytor. En utmaning som beskrevs var de distansstuderande som väljer distansstudier för att de inte vill samarbeta med andra samt de elever som har olika sociala svårigheter. Lärarna betonade vikten av att introducera eleverna stegvis till samarbetet och de digitala lärmiljöerna som används och på så sätt etablera sociala relationer genomgående i kurser i stället för att bara inkludera några få tillfällen då samarbete ingår (jfr Salmon, 2013).

I mars kommer det ske ett delningsseminarium där bland annat deltagarna från FoU-programmet själva kommer presentera sina utvecklingsarbeten. I samband med seminariet publiceras även en rapport med lärdomar och erfarenheter från skolhuvudmän, Ifous och forskarna.

Mer information om och anmälan till delningsseminariet i mars – https://www.ifous.se/undervisning-pa-fjarr-och-distans-hur-organisera-och-genomfora-den/

Mer information om DigiLi – https://www.ifous.se/digitala-larmiljoer-likvardig-utbildning-med-fjarr-och-distansundervisning/

Referenser

Bååth, E. & Thorslund, S. (2022). Att bygga relationer på distans. En studie om social närvaro i vuxenutbildningens distansundervisning. Skolportens artikelserie. Leda & Lära. (5) 2022.

Klicka för att komma åt leda-och-lara-nr-5-2022.pdf

Hilli, C. & Åkerfeldt, A. (2020). Redesigning distance courses to support social and teaching presence in adult and upper secondary education. Education in the North, 27(2), 38–55. [27]. https://doi.org/10.26203/qvfj-1t89

Ytterligare läsning om fjärr- och distansundervisning:

Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter

Anna Åkerfeldt: Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter

Möjligheter för elever med fjärr- och distansundervisning?

Tweet