Elevers multimodala uttryck och lärares bedömning
Detta inlägg är skrivet av Linnéa Stenliden
Jag ser en hel del kvaliteter i elevernas multimodala arbeten, men jag kan inte premiera allt i betygssättningen. [Utdrag ur lärares egenreflektion]
I det inledande citatet reflekterar högstadieläraren Mika över några grundskoleelevers multimodala produktion i svenska och det går att skönja en viss problematik kopplat till bedömning och vad som ryms inom de framskrivna kunskapskraven i läroplanen. Det är många lärare som tampas med denna fråga, hur de ska utvärdera eller bedöma multimodala texter som elever producerar – texter som bygger på kompositioner av olika modaliteter och som ofta är mycket olika varandra (Baldwin, 2016). Det är svårt att precist definiera kvaliteter i den typen av texter eftersom de är mer komplexa jämfört med vanliga elevtexter. Det är därför lätt att lärare, i brist på annat, fortsätter anamma samma synsätt på bedömning som tidigare särskilt då många aspekter av elevers multimodala texter också delvis faller utanför styrdokumentens skrivelser (Godhe, 2014; 2021).
Min tanke är att i detta blogginlägg vidare belysa frågan angående bedömning av elevers multimodala produktioner. Det görs med hjälp av ett exempel ifrån ULF-projektet ”Digitalitet jag vet” som bedrivits under 2020 och 2021. Fem lärare i ämnet svenska, verksamma på olika gymnasie- och högstadieskolor i två kommuner har genom en undervisningsintervention fokuserat på digital multimodal undervisning. Detta blogginlägg är en bearbetad och nedkortad version av ett bokkapitel i en kommande bok ifrån projektet. Det gör att blogginlägget inte inkluderar något bakgrundsresonemang angående bedömning utan begränsar fokuset till bedömning av en elevprodukt även om den formativa bedömningen av elevens multimodala arbetsprocesser är lika viktig.
Vi hoppar nu direkt in i svenskläraren Mikas klassrum. Här har undervisningsinterventionen pågått ett tag. Det innebär att eleverna i denna årskurs 7 arbetar med ett vidgat textbegrepp och multimodala arbetssätt där de individuellt ombetts att tolka en välkänd sagofigur i modern tappning. Instruktionen till eleverna är att sagofiguren ska transformeras till en modern influencer som ska uttrycka sig genom medieformatet blogg. Här kan formspråk, färger, ljud och bilder infogas liksom en videodagbok, allt utifrån elevernas tycke angående hur den valda sagofiguren kan fungera och kommunicera med sin publik. Några elever väljer att ta sina egna bilder och kombinerar därför texten med specifikt utvalda egna motiv, medan andra söker via internet för att hitta passande bilder. I klassen har de diskuterat att influencers ofta kommunicerar i syfte att bygga ett varumärke och att syftet med eller budskapet i olika sagor varierar, men ofta innehåller en sedelärande eller moralisk koppling.
Mika tänker sig att det med hjälp av olika kunskapskrav blir möjligt att göra en bedömning av elevernas produkter (bloggarna). Det kan till exempel handla om kunskapskrav som rör muntlig presentation vilket kan bedömas utifrån de videobloggar eleverna gjort. Här tänker Mika att det går att bedöma hur väl eleven kan anpassa språket till mottagare och sammanhang samt elevens förmåga att kombinera text och bild för att förstärka det muntliga budskapet. Det går också att i bloggen avgöra hur väl deras skriftspråk speglar texttypiska drag. Dessutom blir det möjligt att bedöma hur väl eleverna valt ut passande bilder som kombineras med texten i bloggen. Frågan är hur långt detta räcker? Vi ska nu titta på ett konkret exempel på en av elevernas bloggar som har valt sagan Prinsessan på ärten och att omforma prinsessan i sagan till influencer.
[Utdrag ur elevarbete, åk 7]
Utdraget visar titelsidan på Prinsessan på ärtens blogg. Denna titelsida följs sedan av flera olika blogginlägg som är mer textbaserade. Förmodligen syftar denna inledning av bloggen till att framför allt skapa en känsla hos den som tar del av den. Detta görs både med hjälp av den skrivna texten och med hjälp av de olika visuella medel som bidrar till bloggens presentation och inramning.
Om vi mer noggrant granskar detta, har den här eleven använt en egenskapad bild. Därefter har eleven importerat bilden antingen direkt in i bloggen eller bearbetat den vidare in i ett ritprogram för att eleven i ett senare skede skulle kunna fortsätta bearbeta bilden digitalt. I det här fallet har eleven också, för att förstärka känslan av att vara inne på en blogg, valt att anpassa texttypen genom att själv skriva in “visningar” och “gilla”. Här finns också annan viktig textinformation i form av en huvudrubrik innehållande tre ord ”live, laugh, love” och en underrubrik som är namnet på sagan ”Prinsessan på ärten”. Dessutom finns också symboler i form av hjärtan och stjärnor infogade. Det går att konstatera att eleven här har lyckats kombinera några olika uttryckssätt i sin multimodala bloggtext.
För att ytterligare fördjupa förståelsen för hur bedömning av denna multimodala produkt kan se ut prövar vi att ta oss an denna uppgift med hjälp av ett så kallat designbaserat förhållningssätt till bedömningen (Baldwin, 2016). Det innebär ett förhållningssätt till bedömningen av multimodalt arbete som framför allt inkluderar tre olika komponenter: 1) mångfald/multimodalitet, 2) retorik och komposition, samt 3) nya medier. Med andra ord, med detta förhållningssätt framträder vikten av att värdera elevernas situerade, komponerande processer. Därtill behövs en värdering av vad samproduktionen skapar genom de olika val av modaliteter och medier som gjorts, eller annorlunda uttryckt, utfallet av multimodaliteten.
Konkret, med hjälp av ett sådant förhållningssätt till elevens ”slutprodukt” kan ett antal saker fokuseras. Först, på bloggens titelsida har denna elev begränsat sitt användande av olika modaliteter till en kombination av text och visuella uttryck. Vidare, eleven har på ett till synes medvetet sätt försökt att retoriskt förmedla sitt budskap genom en genomtänkt komposition av text, ord/fraser och visualitet. Eleven visar förmåga att använda bilder för att förstärka fokus på det centrala temat i sagan. Eleven använder sig av en välfungerande design/layout med textrubriker överst och en centralt placerad bild. Andra visuella former är placerade så att de ringar in bloggens huvudfokus. Färgvalet med nyanser av ljusblått förstärker en känsla av lätthet och inkluderandet av ikoner i form av hjärtan och stjärnor förstärker budskapet i den multimodala texten. Valet av teckensnitt verkar också ha gjorts medvetet. Ett ”stramt” eller ”rent” teckensnitt används för att förmedla konkret information, till exempel att detta är en blogg eller hur många som gillar denna blogg. Det textbaserade uttrycket som eleven valt att placera centralt som huvudrubrik på sin blogg antyder en liknande medvetenhet. Val av teckensnitt, form och storlek på bokstäverna i de tre orden infogade mitt på bloggens första sida signalerar något annat än rena fakta, och förstärker snarare ordens innehåll och bloggens budskap. Bokstäverna är fetstilta och markerar därmed sin plats, samtidigt som de är rundade och mjuka vilket ackompanjerar den ordagranna innebörden i de tre orden.
Vid en närmare granskning av frasen visar det sig att uttrycket ”live, laugh, love” som eleven har valt att titulera sin blogg förmodligen är ett överlagt val ifrån eleven. Det rymmer intressanta och relativt avancerade kopplingar till fenomen i vårt nutida samhälle. Frasen lev, skratta, älska, är en förkortad form av dikten ”Success” från 1904 av Bessie Anderson Stanley som börjar: ”Den som nått framgång har levt bra, skrattat ofta och älskat mycket.” Frasen i kortform har sedan poppat upp i olika sammanhang. En liknande fras finns bland annat i James Joyces (1939) novell Finnegans Wake: ”de levde och skrattade och älskade och gav sig av”. Sedan slutet av 00-talet har de tre orden blivit till en populär, motiverande ”slogan” på affischer och på olika heminrednings-attiraljer (muggar, brickor, kuddar, etcetera). Frasen har under 10-talets senare del också utvecklats till en så kallad meme. En meme är ett internetfenomen oftast bestående av en bild, gif-fil eller en kort video med en tillhörande kort text. Vilket innehåll en meme har skiljer sig mycket åt beroende på vem eller vilka målgruppen är för budskapet. Däremot bygger en meme alltid på att genom ett känt (internet)fenomen uttrycka en viss känsla eller innebörd och samtidigt relatera till något annat känt (internet)fenomen. Till exempel under 2021 fanns den aktuella frasen som eleven valt, postad på Instagram inte mindre än 3,5 millioner gånger, i de flesta fall som memes. Frasen exponerades på ett sådant sätt så att den generellt sett numer har blivit förknippad med ”det moderna samhällets förfall”. Med andra ord, elevens användning av denna fras kan tolkas som en blinkning till sagan, en referens till sagan, en förståelse för dess innehåll och en kritik av nutida samhälle. Valet av de positiva affirmationsorden och frasens nutida och transformerade innebörd kan vara elevens sätt att dra paralleller mellan att många i dagens samhälle är ensamma, utsatta och söker efter en strimma av hopp, här översatt till prinsessans önskan om att få komma undan regnet, blir torr och få sova. Det kan också förstås som en kritik av prinsens hopp om att finna en ”riktig” prinsessa, det vill säga hitta någon att gifta sig med som kommer ifrån rätt samhällsklass. ”Riktig” innebär i sagan att karaktärsdragen för prinssessan handlar om att vara oerhört ömtålig och skör. De mjuka runda formerna på bokstäverna som formar orden i frasen inrymmer eventuellt också en underliggande ironisk inställning angående schablonbilder av flickors ömtålighet och undergivenhet, just som prinsessan i sagan. En del är prinsessor andra inte… och varför skulle numer en flickas mål vara att bli gift med en prins? Med hjälp av de tre orden och dess inbyggda innebörd, dess representation av ett ironiskt ifrågasättande av nutidssamhällets normer och värderingar, är det möjligt att eleven gör anspråk på att kommentera till exempel kvinnors underordning i relation till män, kvinnors självständighet och allas lika värde kopplat till samhällsklasser. Detta pekar i så fall på en ganska avancerad förmåga hos eleven att uttrycka sig och på sitt eget sätt omforma sagan och dess budskap till en modern influencer-tappning med ett aktuellt, uppdaterat budskap relevant i en nutida samhällsdebatt. Samtidigt har den mängd olika live, laugh, love-memes som finns tillgängliga på internet med ett ofta lättförståeligt och kritiskt eller ironiskt budskap som relativt enkelt kan appliceras på den aktuella sagan.
Sammantaget, i en bedömningssituation av detta slag skulle läraren med ett designbaserat förhållningssätt till elevens arbete och multimodala text kunna värdera elevens situerade, komponerande processer liksom också vad samproduktionen skapar genom de olika val av modaliteter och medier som gjorts. Utan en sådan värdering, skulle analysen av till exempel textfrasen ”live, laugh, love bli osynlig”. Den centrala frågan blir därmed: vad händer med elever som erbjuds digitala multimodala arbetssätt i skolan om de lämnas utan att få relevant feedback på sitt arbete och sitt ställningstagande i relation till den nutida omgivning och samhälle?
Referenser
Vad är ett meme?
Tweet
Baldwin, K. M. (2016). Multimodal Assessment in Action: What We Really Value in New Media Texts” (2016). Doctoral Dissertations. 851. Hämtad 2022-02-18 från: https://doi.org/10.7275/8836518.0
Godhe, A.-L. (2014). Creating and Assessing Multimodal Texts. Negations at the Boundary. Doctoral thesis, Chalmers University of Technology & University of Gothenburg.
Godhe, A.-L., & Edström, A.-M. (2021). Förutsättningar för multimodalt meningsskapande i svenskämnets kursplaner på grundlärarutbildningen. Högre Utbildning, 11(3), 88–88. https://doi.org/10.23865/hu.v11.2995
TIMDA 