Detta inlägg är skrivet av Lisa Molin
Amanda Vernersson arbetar som förstelärare i en årskurs 2 vid Bergsjöskolan i Göteborg. I följande blogginlägg får vi ta del av hennes erfarenheter av att använda digitala verktyg i ett flerspråkigt och mångkulturellt klassrum.
Forskning har visat att flerspråkiga undervisningsstrategier kan leda till högre skolresultat och stärka elevers identitet (t.ex. Cummins & Persad, 2014). Ett translanguagingperspektiv innebär exempelvis att flerspråkiga elever får använda hela sin språkliga repertoar i sitt lärande, både genom talat och skrivet språk och genom andra uttryckssätt såsom bilder, ljud, symboler och gester (Garcia, 2009). Tillgång till digitala verktyg är alltså angeläget för flerspråkiga elevers lärande eftersom det ökar möjligheterna för tillgång till fler uttryckssätt samt texter på olika språk, från olika kulturer. Bergsjöskolan har sedan flera år utvecklat och beforskat hur translanguaging kan stärka flerspråkiga elevers språk-, identitets- och kunskapsutveckling och erbjuder bland annat god tillgång till digitala verktyg, såsom projektorer, högtalarsystem och dokumentkameror men även individuella lärplattor eller laptops till alla elever.
Amanda betonar att möjligheten att använda fler uttryckssätt många gånger är avgörande för flerspråkiga elevers möjligheter till lärande och att de digitala verktygen därför är centrala. Dokumentkameran använder hon exempelvis för att stärka det visuella vid högläsning. För att öka den språkliga interaktionen använder hon Jamboards för att skapa visuella, gemensamma tankekartor med olika begrepp på svenska och andra språk. Googlepresentationer via projektorn ökar också möjligheterna för att integrera stilla och rörlig bild och ljud och därmed till att underlätta förståelsen vid introduktion av ett nytt ämnesområde. För sitt individuella läsande och lyssnande på valfritt språk använder eleverna ofta Polylino, men för att öka interaktionen använder Amanda även resursen för gemensam högläsning via projektorn. Videoresurser, såsom Binogi, använder eleverna vidare för att kunna ta del av samma innehåll på svenska och flera andra språk, vilket Amanda menar bidrar till att förstärka, komplettera och utöka elevernas förståelse av ett innehåll.
Amanda framhåller vikten av att eleverna tidigt utvecklar förståelse för att de digitala verktygen är redskap för lärande och att det är hennes uppgift som lärare att visa hur det ska gå till. De flesta lärapparna klarar eleverna självständigt. Navigering av webbresurser är svårare, särskilt för dem som ännu inte knäckt läskoden. För att ge mer konkret stöd speglar hon därför sin egen lärplatta via projektorn och visar eleverna steg för steg hur en webbsida ska användas. Amanda tycker också att eleverna blir alltmer medvetna om sitt eget lärande. Inte minst frågar de ofta efter att skriva på sina lärplattor eftersom det underlättar det finmotoriska och möjligheterna till redigering och översättning. Framåt vill Amanda utveckla arbetet med källkritik, hur man söker information och navigerar säkert. Flerspråkigt skrivande har hon ännu inte prövat men ser möjligheter för elever med skriftspråkliga utmaningar som själva kan tala in och i nästa steg skapa en text. Möjligheter för flerspråkigt skrivande finns också bland annat i lärplattorna genom tillgång till tangentbord på varierade språk såsom arabiska, urdu och tigrinja.
Efter att ha tagit del av Amandas tankar blir det tydligt att den digitala tekniken erbjuder goda möjligheter för flerspråkiga elever att använda sig av hela sin språkliga repertoar i sitt lärande. Samtidigt blir frågan om likvärdighet om möjligt ännu tydligare när digitala resurser används i kombination med translanguaging. Alla språk i ett flerspråkigt klassrum är exempelvis inte representerade i lika hög grad genom digitala resurser. För att undervisningen ska erbjuda likvärdiga möjligheter att stärka alla elevers lärande faller det då ofta på läraren att exempelvis kompensera för elever med mindre språk vilket är både svårt och tidskrävande. Utvecklingen av den digitala tekniken går snabbt framåt idag och möjligheterna till individanpassning ökar ständigt, inte minst genom AI. Ett translanguagingperspektiv belyser dock vikten av att denna utveckling i än högre grad tar den språkliga mångfalden i beaktande, exempelvis genom fler videoresurser och översättningsmöjligheter till och från mindre språk.
Cummins, J., & Persad, R. (2014). Teaching through a multilingual lens: The evolution of EAL policy and practice in Canada. Education Matters: The Journal of Teaching and Learning, 2(1).
García, O. (2009). Bilingual education in the 21st century: A global perspective. Blackwell Publishing.
TIMDA 