Detta inlägg är skrivet av en inbjuden gäst – Anna Irma von Knorring. Anna har varit doktorand till två av medlemmarna i TIMDA (Eva WB och Anna-Lena) och vi ville gärna ge henne möjlighet att berätta om sin avhandling, som faller inom ramen för TIMDA’s intresseområde. Anna hette tidigare Hell i efternamn, som synes i referenserna.
Under de senaste fem åren har jag i min avhandlingsstudie (Von Knorring, 2022) försökt utveckla kunskapen om sammanhanget för nyanlända lågstadieelevers digitala meningsskapande i ämnet svenska som andraspråk (sva), i klassrum där ämnet läses parallellt med svenska. Genom etnografiska fältstudier har sammanhanget visat sig innefatta lärares tankar om digital teknik i sva, undervisningens utformning och innehåll, undervisningens resurser för digitalt meningsskapande, elevers läs- och skrivprocesser samt deras texter. Alla delar i sammanhanget har betydelse för elevernas utrymme för utforskande meningsskapande.
Utforskande meningsskapande via digital teknik bör förstås med fokus på den kreativa processen och inte produkten! Ett utforskande meningsskapande skapar utrymme för elever att använda olika språkliga resurser för att uttrycka sig själva och därigenom samspela med omgivningen. Utifrån avhandlingens empiri och resultat kommer jag att göra några nedslag som fokuserar nyanlända elevers utforskande meningsskapande. Anledningen till att jag vill fokusera på den utforskande processen är att jag tror att detta synsätt kan vidga synen på vad digital teknik bidrar med för sva-undervisning för nyanlända elever.
Min avhandling består av tre artiklar, ett artikelmanus och en kappa som bidrar med en helhetssyn på sammanhanget. Artiklarna fokuserar på olika aspekter av nyanlända elevers meningsskapande med digital teknik i sva. I den första artikeln (Hell & Sauro, 2021) undersöker jag lärares erfarenheter och uppfattningar av att använda digital teknik för att stödja nyanlända elever. Vad som visade sig extra intressant i denna artikel var att lärarna betraktade digital teknik som något som kunde möjliggöra nyanlända elevers aktiva deltagande i undervisningen från dag ett. Som en lärare uttrycker det:
Tekniken fungerar som en språklig bro mellan mig och eleverna […]. Det bästa tillfället för mig att lära känna eleverna är när vi arbetar med digital teknik i sva. Delvis för att vi arbetar i minde grupper och delvis för att tekniken skapar möjligheter för oss att samtala trots att vi inte delar samma språk. Vi kommunicerar mycket via bilder som vi hittar på Google.
I den andra artikeln (Hell, Godhe & Wennås Brante, 2021) som fokuserar lärares orkestrering av undervisningen ansåg en lärare att digital teknik möjliggjorde ett utforskande förhållningssätt till undervisningen, både för lärare och elever. Detta förhållningssätt ansåg lärarna vara fördelaktigt för eleverna eftersom det främjade elevagens. En av lärarna i studien ansåg att arbetet med digital teknik kan skapa en självsäkerhet hos eleverna där meningsskapandet blir projektorienterat. Läraren uttrycker vidare att bilder är särskilt avgörande vid utforskande digitalt meningsskapande eftersom eleverna genom bildspråket kan stöttas att uttrycka ett rikare innehåll i sitt skrivande. I studiens klassrumsobservationer av utforskande digitalt meningsskapande noterades att den rikliga tillgången på bilder gjorde det möjligt för nyanlända elever att uttrycka sina egna erfarenheter och drömmar med hjälp av digital teknik som förmedlingsverktyg.
I artikeln kunde slutsatsen dras att undervisning som tillåter nyanlända elever att använda digital teknik för att upptäcka språk i utforskande meningsskapande skapar möjligheter för elever att kommunicera med jämnåriga, genom att använda sin flerspråkighet som resurs.
I avhandlingens tredje artikel (Hell, 2022) undersöktes lärares stöttningsprocesser under digital textproduktion och huruvida dessa kunde möjliggöra för nyanlända att använda sin flerspråkighet som resurs. Stöttning med syfte att erbjuda eleverna utrymme att uttrycka sina tankar, idéer och förståelser skedde mycket via digital teknik. Tekniken hjälpte till att utvidga de nyanlända elevernas språkliga utrymme genom exempelvis muntliga och skriftliga översättningar, ljudsyntes och digitala foton under gemensamma textaktiviteter. Genom stöttning via digital teknik kunde nyanlända elever bli aktiva deltagare i undervisningen och, som även de andra artiklarna synliggör, få agens, det vill säga handlingsutrymme, att själva vara skapare och inte bara mottagare.
Hur digital teknik bidrar till nyanlända elevers agens synliggörs även i avhandlingens fjärde artikel, som än så länge är ett opublicerat manus. Artikeln visar hur nyanlända elever besitter kunskaper om hur de kan använda sina flerspråkiga paletter som en resurs i skapande av berättande och återberättande text, även om detta inte explicit är en del av undervisningen. Studiens resultat visar att eleverna är subjekt i sina textskapandeprocesser genom hur de experimenterar med språket med stöd av tekniken. Den utforskande processen i digitalt meningsskapande blir en möjlighet för eleverna att ge uttryck för sina egna röster i flera delar av textkompositionerna. Exempelvis bidrog tekniken till elevernas möjlighet att använda sina flerspråkiga paletter genom att utforska olika typsnitt, textfärger och textuppläsningar.
I avhandlingens fyra delar framkommer att digital teknik kan bidra till nyanlända elevers agens, till möjligheter för dem att hitta sin egen röst, kommunicera med lärare och med jämnåriga samt att dra nytta av sin flerspråkighet i skrivandeprocessen. Dock är det inte en självklarhet att tekniken används på detta sätt. Lärarna i studien ansåg att de på egen hand fått hitta ett fungerande tillvägagångsätt för att inkludera nyanlända elever i undervisningen och att tekniken varit en viktig del. Lärarna kände sig mer rustade för att använda teknik med fokus på att läsa och skriva än på att utveckla ett andraspråk. Kanske är det därför språkliga och rumsliga gränser blev tydligare i elevernas enskilda textskapande på svenska, vilket också framkommer i avhandlingen. Avhandlingens resultat tyder på att de inledande kollektiva övningarna under textskapandet var en utrymmesskapande, flerspråkig och socialt förhandlad process där tekniken möjliggjorde flerspråkiga uttryckssätt. När eleverna skapade enskilda texter lades ett större fokus på att skriva text med formaliserade tolkningar av texttyperna berättande och återberättande text.
För att återkomma till begreppet utforskande meningsskapande vill jag lyfta frågan om det vore möjligt att utgå från ett utforskande meningsskapande i alla delar av skrivandeprocessen. Kanske behöver vi lärare fokusera mer på den kreativa processen i skrivandet, där digitala verktyg kan användas med elevagens som en del av processen, och mindre på den formaliserade slutprodukten – där de digitala verktygen egentligen hade kunnat ersättas med en penna, eller med en skrivmaskin.
Anna Irma von Knorring
Referenser:
Hell, A. I. G. (2022). Lärares iscensättning av stöttning vid nyanlända elevers digitala textproduktion. Educare, (3), 130-159.
Hell, A., Godhe, A. L., & Wennås Brante, E. (2021). Young L2-learners’ meaning-making in engaging in computer-assisted language learning. The EuroCALL Review, 29(1), 2-18.
Hell, A., & Sauro, S. (2021). Swedish as a Second Language Teachers’ Perceptions and Experiences with CALL for the Newly Arrived. CALICO journal, 38(2).
von Knorring, A. I. (2022). Utforskande meningsskapande i sva-undervisning via digital teknik: en etnografisk fallstudie om nyanlända elevers digitala meningsskapande i svenska som andraspråk (Doctoral dissertation, Malmö University Press).
TIMDA 