Detta inlägg är skrivet av Sylvana Sofkova Hashemi
Samtidigt som tillgängligheten på AI-teknologin intensifieras i våra utbildningar på universitet och högskolor i form av öppna språkmodeller och chattbotar skapas det behov av nya förhållningssätt. Kurs- och programansvariga tar fram guider och riktlinjer till studenterna kring AI-användning och det pratas mycket om akademisk integritet för att undvika plagiat och fusk. Kollegor testar generativ AI som stöd i undervisning och bedömning. All denna digitala mobilisering väcker både entusiasm och farhågor. I en nyligen utgiven meta-syntes av tidigare publicerade systematiska litteraturöversikter (totalt 66) visar forskare från England, Australien, Norge och Sverige att utbildningsdebatten inom högre utbildning fokuserar vid sidan av behovet av styrning och reglering på frågor kring beredskap, etik, tillit, påverkan och mervärde av AI, för att klara av den hastighet och skala med vilken AI förändrar undervisning och lärande (Bond et al., 2024 https://doi.org/10.1186/s41239-023-00436-z). Författarna skriver vidare om att det finns stort behov att utforska de utbildningspraktiker som växer fram för att förbereda studenter för deras framtida arbetsliv, där arbete som involverar AI teknologi kommer att spela en betydande roll.
De nordiska lärosätena visade under pandemikrisen på god beredskap att mobilisera relevant digital infrastruktur för att kunna fortsätta hålla kurser och undervisa. Universitetslärarna fick mer utrymme till individuella initiativ och att tänka utanför boxen och utöva sin kreativitet i nya idéer. Många stärkte och utvecklade på så vis sin digitala kompetens. Det har även skett en förflyttning i fokus mot sociala, hållbarhets- och jämlikhetsfrågor såsom välbefinnande, arbetsmiljöfrågor och inkluderande utbildningar. Detta visar vår första studie i den nystartade nätverket EDUCERE NORDIC www.hh.se/educere: Sofkova Hashemi, Berbyuk Lindström, Brooks, Háhn, & Sjöberg (2023) https://aisel.aisnet.org/icis2023/learnandiscurricula/learnandiscurricula/12
Så hur tänker Danmark, Finland och Sverige kring generativ AI i högre utbildning vad gäller policy, akademisk integritet och framtida kompetenser för studenter? Det diskuterade vi under vårt första nordiska möte i Aalborg i Danmark i november förra året. Diskussionerna involverade delvis även studenternas erfarenheter.
Universitetspolicyn och rekommendationer skapas top-down
De danska deltagarna berättar om att de har haft hjälp av tidigare genomlysningar i deras utbildningar vad gäller digital kompetens, vilket gav en skjuts när AI vågen kom. Riktlinjer skapades snabbt på universitetsnivån och riktades centralt mot studenter. Senare skapades en serie webinarier riktade till lärare. Här finns högt förtroende för lärares kunskaper: ” Our teachers are quite tech-savvy already.”
Policyn i Sverige skapas på institutions- och/eller fakultetsnivåer och uppfattas vara generella och riktade främst mot studenter. Ofta saknar de riktlinjer för användning av AI i utbildningarna och är främst av disciplinerande art: ”Mostly focusing on disciplinary actions, if you cheat, this is what happens. When it comes to students, the guidelines say “not allowed”.” Lärarriktade initiativ hanteras centralt genom information till anställda och genom pedagogiska centra för att initiera dialog. Lärare har även möjlighet att visa på användning av generativ AI i seminarieform.
Även Finland tar fram riktlinjer för studenter och förser lärarna med information:
“In practice because of the time constraints involved we are giving them either tips or we are referring them to where knowledge can be found.”
För studenterna finns inga uttalade restriktioner annat än i examinationer, däremot ett krav på att redogöra för användningen av AI i de uppgifter som genomförs: “Our university does not allow AI inclusive exams.”
De dilemman som speglade diskussionen kring rådande policy under det nordiska mötet berörde vem den riktar sig mot och vad ska den reglera som en av de finska deltagarna berättar:
“I talk about AI and even create assignments where students can choose whether they use AI. Most students use AI, but about 30% say no. I realized that I could not force the students to use AI. My selection of tools would be hidden advertisement for these tools.”
Den allmänna diskussionen kretsade vidare kring bedömning och studenters ansvar för egna texter. Här lyftes generellt att AI-genererade texter är för allmänna, vagt formulerade och breda och att det därför ligger i studenters eget intresse att utveckla sina texter. Beslut om användning av AI förflyttades därmed till studenter och lyftes också som en värdefull framtida arbetsfärdighet, här exemplifierad med citat från de svenska deltagarna: ”If a student achieved to produce a text with AI, it’s an additional skill.”
AI är ingen quick fix utan en game changer som kräver interdisciplinär samverkan
Diskussionen vid nätverksmötet i höstas kretsade vidare kring hur komplex och djup frågan är gällande framtida kunskaper och färdigheter. Det rådde en samstämmighet kring att det höga fokuset på AI i samhället i stort inte är en fråga om en quick fix. Många pekade på tidigare erfarenheter av övergående tekniska trender och exempel på digitala teknologier som är numera del av vår vardag:
”There are many simple routine work that we now do, like Word and Internet or whatever the basics, that were very high tech a couple of years ago.”
Att kunna prompta bra och utveckla kritiska textfärdigheter uppfattades som centrala basfärdigheter att utveckla:
“It is important for people I guess to know THAT there are persuasive texts being generated … the fact that they are out there and … then the other thing is a kind of critical thinking, being about critiquing them. “
Samtalet väckte vidare frågor kring huruvida det är möjligt att värdera kvaliteten på en text utan färdigheter att faktiskt skriva:
“We were discussing whether we need to be able to write it [the text] to be able to judge it or can you have that evaluation skill without being able to do it yourself?”
Aktiv användning av AI-verktyg i arbete lyftes för att utveckla professionell förståelse för hur, men också att lära sig att se bortom det vi kan om text idag och förstå hur man designar för AI. Vidare diskuterades vikten av att skilja på vad som är mänskligt och vad AI-verktyg kan stödja oss människor med, vilka tekniska begränsningar som finns. Till exempel sades följande:
”Many layers are inheritably human that we should keep. These could be seen as handicraft that we can get support from tools for, but I don’t think it’s obvious. … I would say the general ideas hopefully come from us, but also, we use AI to stimulate ideas that we choose from perhaps. How do we combine this and need to be part of? Where are we in the loop of doing things and what can we leave to tools to support us?”
Just begreppet AI-literacy upplevde många som svårt att använda, dels för att det är överspelat att kalla allt för literacy, dels för all den osäkerhet kring vad AI faktiskt innebär, men också att det snarare handlar om något annat:
” I just would like to talk about digital literacy or something like that. Or basic literacy because it’s too narrow, too general.”
“Maybe not knowledge but maybe as a habit … or instinctive practice that people would benefit from cultivating, like a virtue or something like that.”
Deltagarna vid nätverksmötet lyfte särskilt nödvändigheten av att utnyttja våra respektive kunskapsdomäner och samverka mellan discipliner:
“AI is a game changer in the sense that it grasps all sectors in society. There is NO sector that remains untouched by AI, as you say. So then we also need to work together.”
“We can learn from each other, because in the humanities and social sciences, normally we know more about what this is doing to social stuff, into language and so on. And the technology people, engineering people, they know about the technology itself. So, I mean we really NEED to collaborate. This is so tough because we have so focused resources in our different fields.”
Studenterna upplever att AI är tabu i deras utbildning och efterfrågar tydlighet och samverkan med lärare
Diskussionen med studenter upplevdes som ögonöppnande. Studenterna menade att generativ AI är ett nytt verktyg för dem och även om de eventuellt har hört talas om ChatGPT har de flesta knappt någon erfarenhet av att använda det. De vittnar om att lärare i kurser hänvisar till lärosätes guider och riktlinjer men inte så mycket mer. Diskussionen kring användning av generativ AI vid examinationer kretsar kring att det inte är tillåtet att använda och ganska osäkert för att det inte går att lita på det innehåll som skapas med dessa chattrobotar, men det är tillåtet att använda i kurser: ”We use it in our courses so why should we not use it in exams?” De användningsområden för ChatGPT i deras studier de nämner är för inspiration och för att generera idéer, för att förstå teori, för referenser och i skrivande:
“I use it for ideas, I use it for writing a sentence in a different way. Or to explain a topic in a more explainable way when it is too theoretical.”
“Sometimes it is too theoretical, and I need it more accessible to understand what it means.”
Studenterna pekade på dessa otydligheter i användningen och uttryckte önskan om transparenta anvisningar:
”It is necessary to know when generative AI is not cheating in relation to the education. When is it allowed? It is difficult to have a discussion when you are not sure.”
Diskussionen med studenterna avslutades med att en av dem poängterade att detta berör alla, både studenter och lärare, och att alla bör därför dela med sina erfarenheter:
”This is an issue where students and teachers have an equal knowledge, are in an equal situation. So, teachers need to let their control go and work more as equal with students.”
En av studenterna som går sista året på en av masterutbildningarna har genomfört en intervjustudie med ca 150 studenter på campuset kring generativ AI i deras studier. Hans sammanställning visar att många studenter känner sig väldigt osäkra hur AI ska vara del av deras studentvardag och många även upplever att det finns förväntningar på ändring:
“How do I change in order to use this [technology] in a good way?”
Rapporten bekräftar att många lärare inte ens pratar om generativ AI i kurserna vilket skapar frustration hos studenterna och påverkar förtroende för lärarna:
”We tell you, we won’t even tell our teachers as there is no dialogue, it is a kind of tabu actually.”
Men också mellan studenter och deras tillit till varandra, särskilt när de förväntas arbeta tillsammans: “Do I want to be part of a group that uses generative AI?”
Studenterna känner sig granskade: “I feel like I’m being scrutinized just because it [generative AI] exists.”
Vad som framgår från EDUCERE NORDIC nätverkets första workshop
Slutsatserna kretsar kring att rådande riktlinjer skapar spänningar i utbildningarna, lärares professionella arbete och mellan lärare och studenter på de nordiska lärosätena. Vad som förenar de nordiska utbildningsystemen är tonvikten på allas lika möjligheter till utbildning och tillit till både studenter, lärare och de verktyg och plattformar som finns till förfogande. Generativ AI visar sig rucka på möjligheten till samma tillgång till resurser, stöd och tillit i frågor som fokuserar plagiat och fusk, universitetslärares AI expertis samt skydd och integritet. Det är en utmanande balansgång gentemot den akademiska friheten som speglas i det pågående och intensiva policyarbetet där universitetslärare som autonoma i sin yrkesutövning tar ansvar för och bestämmer vad som är tillåtet eller inte. Samtidigt skapas osäkerhet och hinder för en ömsesidig utveckling lärare och studenter tillsammans där studenters erfarenheter eller icke-erfarenheter blir osynliggjorda. Universitetslärares kreativitet och att tillåta sig att vara innovativa hämmas, samtidigt som det finns ett uttalat behov av att mötas över discipliner och att lärare och studenter tillsammans arbetar mer praktiskt och experimenterar med AI-verktyg för att utveckla säkerhet i sin användning.
Referenser
Bond, M., Khosravi, H., De Laat, M., Bergdahl, N., Negrea, V., Oxley, E., Pham, P., Chong, S. W., & Siemens, G. (2024). A meta systematic review of artificial intelligence in higher education: a call for increased ethics, collaboration, and rigour. International Journal of Educational Technology in Higher Education, 21(1), 4–41. https://doi.org/10.1186/s41239-023-00436-z
Sofkova Hashemi, S., Berbyuk Lindström, N., Brooks, E., Háhn, J. & Sjöberg, J. (2023) Impact of Emergency Online Teaching on Teachers’ Professional Digital Competence: Experiences from the Nordic Higher Education Institutions. Proceedings of The International Conference on Information Systems (ICIS): Rising like a Phoenix: Emerging from the Pandemic and Reshaping Human Endeavors with Digital Technologies, December 10-13, 2023, Hyderabad, India. (Best Paper Nominee) https://aisel.aisnet.org/icis2023/learnandiscurricula/learnandiscurricula/12
TIMDA 