Vilka möjligheter för undervisning kan uppstå när elever skapar mening genom fotografi?

Bloggen gästas denna vecka av Maria Söderling, nydisputerad lektor med fokus på literacyutveckling i Burlövs kommun.

Ett medielandskap i förändring

Vi lever i ett medielandskap i förändring. Bilder blir exempelvis allt viktigare när människor kommunicerar med varandra. Många av medielandskapets förändringar kan kopplas till digitaliseringen av samhället, eftersom den innebär att det idag är enklare än tidigare att lagra och sprida ljud, röster och bilder (se t ex Jewitt, 2014).

När människor erfar och representerar sina erfarenheter av världen eller uttrycker sina åsikter om något har det betydelse vilket uttryckssätt de använder. Om vi har sett en film kommer vi att fokusera på händelserna i den när någon ber oss att tala eller skriva om den, medan vi kommer att fokusera på hur miljöerna ser ut eller relationen människor emellan när någon ber oss att berätta genom att rita.

Jag menar att digitaliseringen har skapat möjligheter för lärare att undervisa på sätt som innebär att elever idag kan utveckla en djupare och mer nyanserad förståelse av olika fenomen, eftersom elever idag både kan få erfara och representera erfarenheter av världen genom flera olika uttryckssätt. För att lärare ska kunna använda sig av denna potential behövs emellertid förståelse för samspelet mellan uttryckssätt och elevers meningsskapande. På vilka sätt påverkas exempelvis elevers möjligheter att lära om de bearbetar en text genom att skapa en film eller om de representerar sina åsikter genom fotografier? Mot vad kommer eleverna att rikta sin uppmärksamhet och hur kommer de att interagera med varandra? Vad är särskilt viktigt att beakta i undervisning när elever skapar film respektive samtalar om texter de har läst? Trots att lärare under lång tid haft tillgång till olika uttryckssätt menar jag att mer forskning behövs för att förstå vad arbetet med texter, samtal, filmskapande med mera kan möjliggöra i undervisning. När det gäller förståelsen för meningsskapande genom fotografi utgör det till exempel ett nästintill outforskat område.

En utforskande studie i nära samarbete med mellanstadielärare

I min nyligen publicerade avhandling Elever erfar och representerar världen visuellthar jag valt att genomföra en studie med syftet att utforska potentialer för meningsskapande genom fotografi i undervisning. Studiens material är insamlat i nära samarbete med en grupp mellanstadielärare i Burlövs kommun. Tillsammans har vi utforskat möjligheter för undervisning när elever fotograferar, redigerar och samtalar om fotografier i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska, religion och samhällskunskap. Med hjälp av iPaden som verktyg och appar för fotografi och redigering svarade eleverna på frågor som ”Vad är makt?” och ”Vad är tro?”. Dessutom skapade eleverna bilderböcker på engelska och argumenterade visuellt för förändringar de ville göra på skolan. I nästa avsnitt beskriver jag ett urval av undersökningens resultat med fokus på elevernas användning av resurser och samspel med varandra.

En hög grad av agens

I analysen av elevernas fotografier framkommer att eleverna upplever en hög grad av agens när de skapar mening genom fotografi och att de får tillgång till en mängd olika resurser. När elever fotograferar och representerar ett abstrakt fenomen som makt gör de exempelvis utsnitt av det de har runt sig. De kan som i bild 2 fotografera skyltar som visar hur högt de får prata, men de väljer också att iscensätta situationer som de fotograferar.

Bild 3 visar till exempel hur en elev valt att fotografera symbolen för coronaviruset som hen ritat i sand.

Analyserna visar också att eleverna i hög grad deltar själva i iscensatta situationer. Eleverna använder då resurser som kroppsspråk, blick och kamerans placering för att skapa betydelse som i bild 4 när tro gestaltas.

Utöver att eleverna på det här sättet både använder sig av det som redan finns och skapar nya former av resurser visar analyserna att eleverna skapar både konkreta och symboliska representationer.

I samspel med andra

När eleverna fotograferar rör de sig runt i klassrummet, i skolans korridorer och på skolgården. Det innebär att vissa aspekter av elevernas meningsskapande blir synligt för andra. Analysen av videodokumentationen visar också att eleverna vill dela sitt sätt att skapa mening med andra genom att se och visa fotografier. Dessa interaktioner utgörs ofta av blick och ansiktsuttryck, men sällan av tal.

När lärarna iscensätter samtal med målet att eleverna ska berätta för varandra vad de vill representera genom sina fotografier och samtala med varandra är det i första hand också blick och ansiktsuttryck som eleverna använder sig av. Det finns dock exempel i mitt material på hur lärares iscensättning av undervisning och användning av frågor får elever att uttrycka sig genom tal om fotografier och underbygga sina tolkningar med stöd av det de ser i fotografierna genom tal, pekande gester och kroppsspråk. I de situationerna tittar andra elever på fotografierna igen. Eleverna kan då med hjälp av andras yttranden se fotografierna på nya sätt. För att samtal om fotografier ska uppkomma är utformningen av undervisning betydelsefullt. I linje med andra studier visar således min avhandling att även om elever idag lever i rika visuella miljöer på sin fritid är det inte självklart att de på egen hand utvecklar viljan eller förmågan att kunna tala om bilder (se exempelvis Cappello & Walker, 2016; Danielsson & Selander, 2021).

Fotografi kan expandera elevers rum för lärande

Sammanfattningsvis visar jag i min avhandling att meningsskapande genom fotografi kan expandera elevers rum för lärande i olika avseenden. Men resultaten visar också att för att denna potential ska kunna tas tillvara fullt ut behöver lärares förståelse och undervisning förändras, exempelvis när det handlar om hur samtal om fotografier kan iscensättas och förvaltas i undervisning. Precis som förmågan att läsa och skriva är också förmågan att se och förhålla sig till bilder en kulturellt utvecklad förmåga.

Referenser

Cappello, M., & Walker, N. T. (2016). Visual thinking strategies: Teachers’ reflections on closely reading complex visual texts within the disciplines. The Reading Teacher, 70(3), 317–325. https://doi.org/10.1002/trtr.1523.

Danielsson, K., & Selander, S. (2021). Multimodal texts in disciplinary education: A comprehensive framework. Springer Nature.https://doi.org/10.1007/978-3-030-63960-0.

Jewitt, C. (2014). An introduction to multimodality. I C. Jewitt (Red.), The Routledge handbook of multimodal analysis (Vol. 2. ed.). Routledge.