Detta inlägg är skrivet av Eva Wennås Brante
I detta blogginlägg vill jag peka på en spänning som finns mellan lärares pedagogiska praxis och lagstiftning.
En av mina uppgifter som lärare på universitet är att handleda lärarstudenter när de skriver sitt examensarbete. I princip alla studenter skriver i par. Oftast fungerar paren bra och det är berikande för studenterna att ha någon att diskutera med. Någon gång gnisslar samarbetet och irritation uppstår om till exempel en student tycker den får dra hela skrivarbetet. I samband med en uppsatskurs snubblade jag över en artikel som beskrev ett verktyg som läggs till Google Drive. Till saken hör att de allra flesta studenter använder Google Drive och delar sina uppsatsfiler där. Verktyget heter DocuViz och dess funktion är att visa hur många gånger en person har gått in i ett dokument, hur många redigeringar personen har gjort samt ifall personen har redigerat bara i sin egen text eller i textdelar skrivna av medförfattaren. DocuViz lägger sig som en ”knapp” i en list ovanför dokumentet och alla som har tillgång till dokumentet kan när som helst trycka på den för att se en graf, som den här under. Varje färg representerar en person. Just den här grafen är för ett dokument som vi i TIMDA har arbetat med under ett antal år och grafen visar hur dokumentet har blivit mera samägt över åren. DocuViz kan kompletteras med AuthorViz. I det verktyget blir varje författares text i en viss färg och det blir väldigt tydligt i texten vem som har skrivit vilka delar.
Jag blev eld och lågor över verktyget och såg en potential vid samskrivande, hur studenter skulle kunna visualisera sina och sin skrivarpartners insatser och diskutera kring dem. Vad jag inte hade tänkt på var lagstiftningen kring hur data lagras. I samband med att jag skrev en forskningsöversikt för Skolverket blev det aktualiserat. Det visade sig nämligen vid närmare granskning att verktyget DocuViz är framtaget av forskare vid ett amerikanskt universitet och därmed lagras persondata utanför EU. Detta är problematiskt då det sedan cirka två år tillbaka finns en dom kallad Schrems II, vilken har att göra med hur och var EU tillåter att personuppgifter från EU får lagras.
Nu är jag ingen jurist, men i korthet är historiken så att en privatperson, österrikaren Maximilian Schrems, anmälde Facebook till den irländska dataskyddsmyndigheten. Schrems ansåg att Facebook i Irland inte hade rätt överföra hans persondata till USA, med hänvisning till att det landets massövervakningssystem stod i strid med den Europeiska unionens datalagar. Schrems vann det målet och den domen kallas numera Schrems I. Som en konsekvens av domen skapades ett nytt system för datatrafik, kallat Privacy Shield. Det är en form av självcertifiering och via det kunde amerikanska företag anmäla sig till amerikanska handelsdepartmentet och tala om att de uppfyllde kraven på att skydda personuppgifter. Schrems menade att det fortfarande var möjligt att få tillgång till personuppgifter för t ex USA och lät pröva även Privacy Shield i domstol. Han vann igen, därav att domen kallas Schrems II. Schrems II har fått stor betydelse vid upphandlingar av datasystem, både för företag och kommuner. För närvarande arbetar USA’s president och EU’s ordförande på en lösning för datatrafiken mellan EU och USA. Om Maximilian Schrems då släpper denna heta potatis vet bara han själv. Kanske det blir en Schrems III-dom? Självklart är detta mera komplicerat än vad jag kan återge här. Det är bäst att ni som vill veta mer och läst så här långt själva gör research.
Ovan var ett exempel på hur digitala verktyg som lärare ser pedagogiska möjligheter med kan vara olagliga, eller i varje fall strida mot lagar och förordningar att använda. Andra verktyg kan innebära andra komplikationer, på andra plan. Till exempel skulle en app med en önskvärd pedagogisk funktion vid närmare granskning kunna visa sig vara genus-stereotyp och trots en bra pedagogisk funktion fungera konserverande rörande uppfattningar om vad olika kön kan eller får göra, tvärtemot vad som står skrivet i läroplanen. Det är med andra ord ett utmanande navigeringsuppdrag att välja rätt digitala verktyg.
Vilka digitala verktyg kan man välja?
Tweet
TIMDA 