Digitala multimodala texter har en  plats i läsundervisningen!

Detta inlägg är skrivet av Lisa Molin

Under året har vi kunnat ta del av rapporter om negativa utvecklingstrender när det gäller svenska elevers läsande (t.ex. Lärarstiftelsen, 2021; Tegmark m.fl., 2020). I debatten höjs röster för att läsundervisningen behöver ge mer plats för lustfyllda läsupplevelser och stöttning av elevers läsning av längre, sammanhängande texter. (Handen på hjärtat, läser du som läser detta blogginlägg hela inlägget?!). Negativa trender är såklart oroande och något vi behöver ta på stort allvar. Samtidigt utgör frågan om elevers läslust och läsande av längre, sammanhängande texter bara delar av en större helhet. Vi behöver vara uppmärksamma på att debatten inte fastnar i ett hjulspår och missar delar av den komplexitet som utgör en god läsförmåga idag. Specifikt problematiskt blir det i de fall då läsande framställs i ett sorts motsatsförhållande till användningen av digitala redskap i skolan. Barn och unga har istället allt att vinna på ett samtal om hur undervisningen kan göras explicit och engagerande och stödja både läslust och djup förståelse, med hjälp av en uppsättning olika redskap och en bredd av texter. I ett sådant samtal kan de digitala redskapen utgöra en integrerad del av läsundervisningen, tillsammans med övriga traditonella redskap såsom papper och tryckta böcker (Merchant, 2008). Detta blogginlägg syftar till att vara ett bidrag i ett sådant samtal.

Kursplanen för svenska betonar att elever ska få möjlighet att utveckla strategier för läsande, förståelse och tolkning av texter från olika medier (Lgr11, Lgr22). Hur läsundervisningen kan utvecklas och organiseras med ett sådant fokus är dock inte alltid självklart men det finns exempel att inspireras av! Teachers’ College Reading and Writing Project vid Columbiauniversitetet, New York är ett sådant. De arbetar med forskning och utvecklingsarbete med skolans läs- och skrivundervisning i fokus. Fokus är att göra de delar som idag utgör en god läs- och skrivförmåga explicita, dvs. kunna använda längre, sammanhängande texter såväl som digitala multimodala texter på webben.

Under våren deltog jag i en av deras kompetensutvecklingsinsatser för verksamma lärare och rektorer, vilken handlade om stöttningen av elevers läsande genom närläsning av digitala multimodala texter. De flesta lärare i svenska är väl bekanta med närläsningens principer och de fungerar lika bra vid analyser av traditionell text som vid granskning av videoklipp eller artiklar på webben. Ett konkret exempel som gavs under utbildningen var att använda närläsning av filmklipp för att förstå hur det är konstruerat för att förmedla ett visst budskap. För att bli uppmärksam på de olika lager av budskap som finns i en sådan text, kan eleverna fokusera på en modalitet i taget, alltså vad som framträder genom bilder, genom röster eller genom andra ljud. Tolkningen kan sedan bestå av att identifiera vilket budskap som är centralt för texten som helhet, även om olika modaliteter verkar förmedla olika budskap. Ett annat exempel rörde förståelse och tolkning av ljudböcker. Lyssnande kan vara en komplex aktivitet. Det är exempelvis svårare att uppfatta olika lager av budskap när tempot är högt och det inte är möjligt att ”bläddra tillbaka”. En strategi är därför att redan från början ha syftet med lyssnandet klart för sig och fokusera på något specifikt utifrån det. I en undervisningssituation kan eleverna få olika fokus tilldelade, såsom vilka inre bilder de får av miljöerna som presenteras, vilken karaktär huvudpersonen verkar vara eller vilken relation andra karaktärer har till huvudpersonen. Eleverna får sedan, efter en stunds lyssnande dela det de fått syn på med varandra. Ett sådant samtal kommer att leda till djupare förståelse av texten, en breddad tolkning och, förhoppningsvis, en lust att läsa vidare! Så låt oss inte rädas digitala redskap i läsundervisning – titta istället på de digitala multimodala texter du kommer i kontakt med i din egen vardag. Fundera över vad det är för typ av texter och vilka strategier du använder för att ta till dig innehållet. Låt sedan eleverna fundera över texter på samma vis och dela sedan era erfarenheter i klassrummet och lär av varandra. På så vis kan vi sätta eleverna i rörelse för att utveckla läsningen.

Referenser:

Lärarstiftelsen (2021). Ett läsvänligt land. Rapport: Lärarstiftelsen.

Merchant, G. (2008). Digital writing in the early years. I Handbook of research on new literacies, J. Coiro, M, Knobel, C. Lankshear., & D. J, Leu (Eds.), 751-774. Routledge.

Vinterek, M., Winberg, M., Tegmark, M., Alatalo, T., & Liberg, C. (2020). The decrease of school related reading in Swedish compulsory school. Trends between 2007 and 2017. Scandinavian Journal of Educational Research. https://doi.org/10.1080/00313831.2020.1833247

Ett videoklipp som berör något av det jag talar om ovan

Digitala multimodala texter har en  plats i läsundervisningen!

Tweet