Cecilia Segerbys forskning om texter i matematikämnet
Detta blogginlägg är skrivet av Petra Magnusson
Cecilia Segerby är lektor i matematikdidaktik vid högskolan Kristianstad och delar TIMDAs intresse för texter som används i undervisning och det som vi betecknar som digitala textkompetenser. Det här inlägget handlar om Cecilias forskning om texter i matematikämnet.
Cecilia har en bakgrund som matematiklärare och hon började tidigt fundera på vad det var som låg bakom de svårigheter som eleverna visade sig ha, särskilt i övergången från mellanstadiet till högstadiet. Hon försökte arbeta med resonemang och kommunikation för att eleverna skulle få syn på hur de tänkte matematik men mötte i inledningen motstånd hos både elever och kollegor. Via en vidareutbildning till speciallärare i matematik som samlästes med utbildningen inriktad mot läs-och skriv, kunde hon bredda sina kunskaper om språkliga perspektiv och insåg snart att en del av problemen hade att göra med hur texterna i matematik var konstruerade.
En text i matematik behöver förstås till 100 procent för att eleven ska kunna arbeta vidare med det matematiska innehållet. Texter i matematikämnet kännetecknas av att de ofta är korta och kompakta med abstrakta begrepp, ett exempel är geometri som inte har någon direkt motsvarighet i vardagslivet. Texterna innehåller många förkortningar och är ofta multimodala, med siffror och andra symboler, ofta med olika betydelser beroende på kontext och det är vanligt med visuella element i form av illustrationer, som foton eller teckningar.
Cecilias forskningsresultat visar att illustrationer i matematiktexter oftast är dekorativa (tillför inget till det matematiska innehållet). Det förekommer även illustrationer som hon kallar relevanta, ej väsentliga (framställer det matematiska innehållet visuellt, dvs. dubblerar) vilka kan vara viktiga för elever med läs- och skrivsvårigheter som kan utnyttja information i illustrationer för sin förståelse. En del illustrationer betecknas som väsentliga (de ger information som måste användas för att lösa uppgiften), till exempel i diagram som ska avläsas. Att som lärare uppmärksamma vilken betydelse illustrationer skapar och hur den samspelar med texten i övrigt är en viktig del i matematiklärarens professionella kompetens. Precis som i arbetet med texter i andra ämnen behöver läraren kunna analysera, och undervisa om, hur textens olika delar samspelar – ger de olika delarna samma information eller kompletterande, kanske kontrastiv eller finns ingen koppling alls? När texterna i matematik innehåller överflödig information, som kan vara både dekorativa illustrationer och skrift, och som inte behövs för att kunna lösa uppgiften, kan förståelsen bli lidande. Exemplet nedan visar hur en sådan uppgift kan se ut.
Kalle ska handla glass till sig själv och bjuda tre av sina kompisar på varsin glass. Räcker 100 kr om varje glass kostar 25 kr? Motivera ditt svar.
Systemisk funktionell lingvistik och multimodal teori har visat sig vara användbara både som analysverktyg och som verktyg i att medvetandegöra matematiklärare om den betydelse som skapas i matematiska texter, för att de i sin tur ska kunna stödja elevers förståelse. Cecilia menar att medvetenheten om språkets betydelse för lärande även i matematik har ökat och att det finns ett stort behov av kunskaper om språkliga perspektiv också hos matematiklärare. Det skiljer sig dock mellan olika förlag hur mycket uppmärksamhet den språkliga dimensionen får i dagens matematikläromedel. Det är särskilt viktigt att uppmärksamma både i ljuset av Läromedelsutredningens slutsatser om att garantera tillgång på läromedel och den ökande utgivningen av digitala läromedel, varav flera marknadsförs som ”heltäckande”. Ett område för fortsatt forskning!
Nedan finns några av Cecilias publikationer. En annan forskare som intresserar sig för språk och kommunikationens betydelse för lärande i matematik är Magnus Österholm vid Umeå universitet. Läs om honom här: https://www.umu.se/personal/magnus-osterholm/?flik=presentation
Segerby, C. (2017). Supporting mathematical reasoning through reading and writing in mathematics: making the implicit explicit. Diss. Malmö högskola.
Segerby, C. (2020). Mind the gap between the students and their mathematical textbooks. Nordisk matematikkdidaktikk, NOMAD:[Nordic Studies in Mathematics Education], 25(3-4), 115-138.
http://ncm.gu.se/wp-content/uploads/1605/83/25_34_115138_segerby.pdf
Segerby, C. (2022). Språket i matematiken. Läs-och Skrivsvårigheter & Dyslexi, 2, 19–23.
Multimodalitet i matematikläromedel
Tweet
TIMDA 